Båtliv del 2 - De dära båtarna

Man bor in sig i en båt. Så är det bara. Ju mer man är ute, desto mer förvandlas båten till ens andra hem. Vi hade en Mini Max 690 innan Vraket, och den hade vi i 21 år. Tjugoett år. Mamma och pappa köpte den när jag var ett halvår gammal, sålde den nästan exakt 21 år senare (tror det skiljde en månad). Det är lång tid i samma båt, och definitivt tillräckligt för att bo in sig. Jag grät så jag höll på att torka ut när vi sålde den, och hade det inte varit för att den var så gammal att man praktiskt taget såg igenom plasten på sina ställen, så hade vi nog haft kvar den ett tag till.


Mini Maxen var en fantastisk båt, och därför hade vi kvar den så länge trots att vi var minst, långsammast och äldst i båtgänget. Eller, glöm långsammast. Nu är vi inne på andra sommaren med Vraket (vars historia också kommer så småningom), som är en Maxi 680 DC. En hiskeligt dyr liten historia, som pappa köpte för snudd på ingenting… Det finns en anledning till att den kallas Vraket! Det är en himla fart på den i alla fall, den väger inte så mycket och en V8 som mullrar i aktern. Pappa älskar motorn, och han brukar sitta hemma på altanen och härma ljudet. Vid sådana tillfällen brukar mamma överväga att skaffa en etta på Vidablick.

Micke och Monica är inne på sin… Tredje båt, tror jag. Så länge jag har vart med i leken i alla fall! De hade en liten Nimo när Sara och Fian var små. Jag har ett enda minne av den båten, och det var när jag låg i en av kojerna, med Sara och Fian på varsin sida, och läste högt för dom. Efter Nimon skaffade de en Chris Craft med det underbara namnet Jabba di Hutt! Den sov jag över i massa gånger, för de hade de tjockaste, härligaste dynorna som fanns. Sov alltid med Sara på ena sidan och Fian på andra, och höll undantagslöst på att dö av värmeslag när jag vaknade, då de två praktiskt taget sov ovanpå mig. Sen drabbades Micke av medelålderskris eller något, och bestämde sig för större båt. Det var då Four Winnsen kom in i bilden! Gamle Bobbi C. Den hänger med fortfarande, tro’t eller ej. Men nu har familjen skaffat tattartermos med förarhytt (även kallad husbil), och försöker sälja Bobbi! Vi får väl se…

Ronny och Kate brukade ha en liten Albin 23:a, som var himla mysig. Den gjorde väl inte mer än 5-6 knop, så Ronny brukade lägga ut sådär en timme, en och en halv, före alla andra. Sen gav han sig ut i vågorna, lilla Albinen rullade och gungade och Ronny drack en grogg. En så kallad frånläggare. Tobbe försökte hitta positiva sidor hos Albinen, och när han pratade sönder kustbevakarna på Karön sa han att det fanns i alla fall ingen risk att de någonsin skulle åka dit för att ha kört för fort! Men även Ronny och Kate bytte upp sig, till ett stort schabrak! Vet inte om märket heter Mirage, eller om båten är döpt till det. Ifall det är båtens namn har jag faktiskt ingen susning om vad det är för märke! Den har ett fördäck stort som en dansbana, vilket är suveränt att ligga och sola på. Eller ställa brassestolarna på och sitta och bliga på folk som går på bryggan och bligar tillbaks.

Stickan och Ingela är (mig veterligen) på sin första båt, och jag vet att det är en snipa. Den heter Christine, men jag har ingen koll på märket. Herregud, jag som brukar kunna sånt? Jag skyller på studierna, de har gjort gröt av mina hjärnceller, man glömmer de enklaste saker. Båten är i alla fall riktigt fin, Bobbi C och Mirage ser lite överdimensionerade ut (pråmar), men denna är en liten pärla! Kommer ihåg första sommaren Ingela och Stickan hade den, vi hade kurat ner oss, ett helt gäng, bak i aktersoffan under kapellet, för det regnade och hade sig. Rätt vad det är gav mamma till ett tjut och flög upp med handen i håret. Det började läcka lite i kapellet, vilket mamma fick rätt i huvudet. Den fläcken på soffan undvek vi resten av sommaren!

Mattias ledde ligan om finast båt med sin Lazy Day (Bayliner, Ciera 2855), den var kritans vit och pedantskött (tror han putsade med tandborste om nätterna när ingen såg). Men han sålde den förra året, och är båtlös! Jag har erbjudit honom att han kan få hyra min Tumlare hyfsat billigt, men han såg inte så frestad ut. Det har nog med spindelboet att göra. Mattias brukar annars bli väldigt nostalgisk av min båt, för han började sin karriär i en Uttern 510 (min är marginellt mindre). Den historian brukar han hinna med några gånger per sommar!

Jag själv? Jag är inne på min andra båt (om man inte räknar plastbåt med plaståror, och det gör inte jag). Min första båt var en Triss, en öppen båt på sisådär 4.6 m och med en 15-hästars Tohatsu som överröstade det mesta. Jag vet inte vad det är med mig, båtar och spindlar, men det var lika förbannat mycket spindlar i den, vilket ledde till att jag alltid höll på att krocka med Kidö när jag körde ut, för jag var upptagen med att slå ihjäl små kräk med mina flipflops. Sen bytte jag upp mig! I november, 2005, åkte jag och pappa till… Jaa ni, någonstans, och hämtade lilla Pärlan! Pärlan är en ljusblå Ryds Tumlare med en 30-hästars Suzuki bakpå. Och massa spindlar, icke att förglömma!


Vraket & Mirage


Christine


Lazy day & Bobbi C

Slutet gott? SJÄLVKLART INTE! Fortsättning följer... ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0