Hästar, allsång och Legally blonde 2
En fråga: Är det bara jag som hatar hatar HATAR att det inte går att få tag i Disneys "Skönheten och odjuret"?
Väckarklockan ringde tio i tolv idag, och det var nog tur det, för jag somnade nog inte före fyra inatt... Vad jobbigt det är när man börjar fundera på något... I alla fall så ringde telefonen i samma stund som jag stängde av väckarklockan, så jag kastade mig ur sängen och nerför trappan till telefonen nere. Det är bara där vi har nummerpresentatör, nämligen. (Jag är lite paranoid så, p.g.a att min fyllemorfar ringer tidigt på morgonen ibland). Det var Sara.
"Hej! Jag är i stallet nu!" Jaha? Vad tusan hade jag för nytta av att veta det? Suck. Visst fan. Skulle gå en runda med henne idag när hon skulle rida Happy. Nu klarnar det. Vänta, i stallet NU?!
"Redan?!" Tusan. Linser, frukost, läsa BLT-sporten... Hmm.
"Aah, fast Fian ska också med och hon skulle komma om en halvtimme, så du kan ju också komma då." Tack, då hinner jag. Och det gjorde jag nästan. Det tog mig 35 minuter.
Fian skulle tydligen åka vagn efter Smulan. Ville jag också åka vagn? Hmm... Innan jag visste ordet av så satt jag där. Skumpigt till tusen var det. Värre blev det när vi kom in på trekilometarn, vilket är en smal, smal väg (kostig) i skogen. Sten och stock. Smulan skenade över en sten som var ungefär 2 meter hög (eller så kanske det bara kändes så just då) och vi höll på att skutta ur vagnen. Sen gjorde hon likadant lite senare, och då knäckte hon ena hjulet. Eftersom det innebar att Fian fick dra vagnen och jag fick gå och hålla upp änden med det kassa hjulet i luften, så kände jag mig inte så välvilligt inställd till hästkräket längre. Vilken psykopatpålle. Så det blev en dramatisk tur, och ingen var gladare än jag när vi återsåg stallet...
Jag åkte hem, tog en snabbdusch, åt en fryst middag (ingen mamma hemma som lagade mat till mig) och åkte in till stan. Lantlollan far till storstan. HAHA, Ronneby är marginellt större än min lilla håla... Aja, dags för ett besök hos optikern i alla fall. Ögonen tycks fortfarande tycka om linserna, det såg bra ut, även om jag inte såg helt perfekt på ena ögat (höger såklart, mitt svaga öga), så hon skulle ändra styrka där. Hmpf.
Från optikern körde jag raka spåret till Listerby och hämtade Sara. Först när jag stod i hallen slog det mig att jag kanske skulle ha knackat eller ringt på, men tja... Hej mitt andra hem, ungefär. Jag gör aldrig sånt där. Sen körde vi ner till macken och hälsade på mamma (och passa på att försäkra mig om att jag hade rätt väg till Gnistan). Sedan satte vi full fart österut, ända till Hasslörondellen. Där tog vi av åt höger och sen letade jag infarter. Jag har en liten tendens att missa såna ibland, förstår ni. Jag har missat både den till Torkö, och den till Fällö, och den till... Okej, on we go. Lyckades pricka in rätt i alla fall. Affe haffade oss och undrade vad vi skulle göra där. Jobba. Med vad? Och hur tusan skulle vi kunna veta det? Vi hade ju inte snackat med Aldor än! Leta upp Aldor. Vi skulle ta inträde. Okej...
Det kom lite folk. Jag tror den här förklaringen räcker:
Vi fick in 42.000 kronor bara vid inträdet.
Över 700 pers. Holy christ, I say. Sara delade ut allsångshäften och jag tog emot alla dessa 42000 kronor. Jag sa att dom skulle låta bli att räkna pengarna, för då skulle jag bara bli nervös.
"fyrtiotvåtusen!" Meddelade Affe. Ooops. Hej, ska vi ta en shoppingrunda? Magnus Rådström kom in och tänkte sno min växel, han tog alla tjugolappar! Kris! Jag behövde ju för tusan dom! Det sa jag till honom (utelämnade dock "tusan"-delen) och fick behålla två stycken. Kamratligt. Efter ytterligare en stund trängde han sig in i min lilla bod igen, nu skulle jag få pengar. Och det var ju helsicke vad han var ivägen! Hur jag än rörde mig, vad jag än skulle ha tag i, så nog stod han i vägen. Megasuck! Men nu hade jag tjugolappar i alla fall :) Sen kom Pelle och lämnade ännu mer pengar. Hmm.
Till slut fick vi tillstånd att åka hem i alla fall.
Vi körde till macken, köpte en 1,5 L coca cola, 2 påsar chips och en påse korvbröd. Sen stack vi ner till hamnen och tittade till min pärla (som förresten heter Elenna). Hon mådde finfint, såg så lycklig ut i det fina vädret. Sen hem till mig och kokade bullens. Jag åt tre och Sara åt fem. Hur kommer det sig att Sara väger 46 och jag väger... Inte riktigt 46?
Därefter slappade vi två sekunder och lät maten sjunka, sen letade hon fram Legally blonde 2 och sa att den skulle vi titta på. Okej, visst. Chips och coca cola. Vilken tjockiskväll vi hade :) gott. Sara höll på att somna hela filmen. Mätt och slö efter korv och chips.
Nu sitter jag alltså här och letar förtvivlat efter Skönheten och Odjuret. Hör av er om ni har nåt tips va? ;)
Captain Hook: If I were you, I'd give up!
Peter Pan: If you were me, I'd be ugly!
Andra stjärnan till höger, och så rakt in i gryningen
Väckarklockan ringde tio i tolv idag, och det var nog tur det, för jag somnade nog inte före fyra inatt... Vad jobbigt det är när man börjar fundera på något... I alla fall så ringde telefonen i samma stund som jag stängde av väckarklockan, så jag kastade mig ur sängen och nerför trappan till telefonen nere. Det är bara där vi har nummerpresentatör, nämligen. (Jag är lite paranoid så, p.g.a att min fyllemorfar ringer tidigt på morgonen ibland). Det var Sara.
"Hej! Jag är i stallet nu!" Jaha? Vad tusan hade jag för nytta av att veta det? Suck. Visst fan. Skulle gå en runda med henne idag när hon skulle rida Happy. Nu klarnar det. Vänta, i stallet NU?!
"Redan?!" Tusan. Linser, frukost, läsa BLT-sporten... Hmm.
"Aah, fast Fian ska också med och hon skulle komma om en halvtimme, så du kan ju också komma då." Tack, då hinner jag. Och det gjorde jag nästan. Det tog mig 35 minuter.
Fian skulle tydligen åka vagn efter Smulan. Ville jag också åka vagn? Hmm... Innan jag visste ordet av så satt jag där. Skumpigt till tusen var det. Värre blev det när vi kom in på trekilometarn, vilket är en smal, smal väg (kostig) i skogen. Sten och stock. Smulan skenade över en sten som var ungefär 2 meter hög (eller så kanske det bara kändes så just då) och vi höll på att skutta ur vagnen. Sen gjorde hon likadant lite senare, och då knäckte hon ena hjulet. Eftersom det innebar att Fian fick dra vagnen och jag fick gå och hålla upp änden med det kassa hjulet i luften, så kände jag mig inte så välvilligt inställd till hästkräket längre. Vilken psykopatpålle. Så det blev en dramatisk tur, och ingen var gladare än jag när vi återsåg stallet...
Jag åkte hem, tog en snabbdusch, åt en fryst middag (ingen mamma hemma som lagade mat till mig) och åkte in till stan. Lantlollan far till storstan. HAHA, Ronneby är marginellt större än min lilla håla... Aja, dags för ett besök hos optikern i alla fall. Ögonen tycks fortfarande tycka om linserna, det såg bra ut, även om jag inte såg helt perfekt på ena ögat (höger såklart, mitt svaga öga), så hon skulle ändra styrka där. Hmpf.
Från optikern körde jag raka spåret till Listerby och hämtade Sara. Först när jag stod i hallen slog det mig att jag kanske skulle ha knackat eller ringt på, men tja... Hej mitt andra hem, ungefär. Jag gör aldrig sånt där. Sen körde vi ner till macken och hälsade på mamma (och passa på att försäkra mig om att jag hade rätt väg till Gnistan). Sedan satte vi full fart österut, ända till Hasslörondellen. Där tog vi av åt höger och sen letade jag infarter. Jag har en liten tendens att missa såna ibland, förstår ni. Jag har missat både den till Torkö, och den till Fällö, och den till... Okej, on we go. Lyckades pricka in rätt i alla fall. Affe haffade oss och undrade vad vi skulle göra där. Jobba. Med vad? Och hur tusan skulle vi kunna veta det? Vi hade ju inte snackat med Aldor än! Leta upp Aldor. Vi skulle ta inträde. Okej...
Det kom lite folk. Jag tror den här förklaringen räcker:
Vi fick in 42.000 kronor bara vid inträdet.
Över 700 pers. Holy christ, I say. Sara delade ut allsångshäften och jag tog emot alla dessa 42000 kronor. Jag sa att dom skulle låta bli att räkna pengarna, för då skulle jag bara bli nervös.
"fyrtiotvåtusen!" Meddelade Affe. Ooops. Hej, ska vi ta en shoppingrunda? Magnus Rådström kom in och tänkte sno min växel, han tog alla tjugolappar! Kris! Jag behövde ju för tusan dom! Det sa jag till honom (utelämnade dock "tusan"-delen) och fick behålla två stycken. Kamratligt. Efter ytterligare en stund trängde han sig in i min lilla bod igen, nu skulle jag få pengar. Och det var ju helsicke vad han var ivägen! Hur jag än rörde mig, vad jag än skulle ha tag i, så nog stod han i vägen. Megasuck! Men nu hade jag tjugolappar i alla fall :) Sen kom Pelle och lämnade ännu mer pengar. Hmm.
Till slut fick vi tillstånd att åka hem i alla fall.
Vi körde till macken, köpte en 1,5 L coca cola, 2 påsar chips och en påse korvbröd. Sen stack vi ner till hamnen och tittade till min pärla (som förresten heter Elenna). Hon mådde finfint, såg så lycklig ut i det fina vädret. Sen hem till mig och kokade bullens. Jag åt tre och Sara åt fem. Hur kommer det sig att Sara väger 46 och jag väger... Inte riktigt 46?
Därefter slappade vi två sekunder och lät maten sjunka, sen letade hon fram Legally blonde 2 och sa att den skulle vi titta på. Okej, visst. Chips och coca cola. Vilken tjockiskväll vi hade :) gott. Sara höll på att somna hela filmen. Mätt och slö efter korv och chips.
Nu sitter jag alltså här och letar förtvivlat efter Skönheten och Odjuret. Hör av er om ni har nåt tips va? ;)
Captain Hook: If I were you, I'd give up!
Peter Pan: If you were me, I'd be ugly!
Andra stjärnan till höger, och så rakt in i gryningen
Kommentarer
Postat av: Henrik Lindmark
tack :D !
Trackback