Jonnieponken

Idag drog jag igång dagen med att vara en kvart inne hos 3-4 grön :) dom ritade julkort :) Antons var nog häftigast.. :)
När klockan var tio i nio gick jag bort till 5-6 grön. Satt och hjälpte Jonas att rätta, var inte så många uppgifter, så tog ingen vidare lång tid. Sen ropade Oliver på mig, men han trodde inte att jag kunde hjälpa honom^^ gulligt hörru xD.
"Men jag har redan räknat dom här uppgifterna två gånger, och dom har vart fel bägge gångerna!"
"Men du räknar ihop dom tre talen först!" Okejdå, det gjorde han, något motsträvigt.
"Sen räknar du ut de här två..."
"plus det där!" Tillade han.
"Just det." Så räknade han, och han sa precis vad han räknade hela tiden, men han är som en satans räknemaskin, räknar blixterfort, så jag bara nickade och höll med^^
"Sen tar du första svaret minus det andra svaret!" Jag är så pedagogisk.
"Mmm, men så har jag gjort innan också!"
"Bara gör det!" Så han räknade. Blev det rätt eller? Ojä, jag ÄGER på matte. Okej, det var bara det första av två tal, men det var rätt.
"KABING!" Sa Oliver och smilade upp sig. Nu var det ju lite lättare att räkna ut det andra talet också, så jag tog ett steg åt sidan för att gå vidare.
"Nej, stanna här nu!" Kommenderade Oliver. Kunde jag lika gärna göra, för ingen annan behövde hjälp.
"Sen omvandlar du kubikcentimetrarna till kubikdecimeter", och det gjorde han.
"Sen avrunda till närmaste hela decimeter." Han gjorde det, och räknade ut vikten och så blev det talet också rätt! Jag tror inte att han kommer att kalla mig hjärnsläppet nånsin igen! ;D haha, jag äger.

Innan rasten fick vi göra en samarbetsövning. Ett papper skulle rivas sönder i allt mindre bitar allteftersom man kunde fånga det när det singlade ner. När.. ja, vem det nu var som släppte den, sa att jag skulle ta den, så kastade jag mig fram och höll på att slå ner allihop samtidigt. Dom härmade mig sen^^

Sen var jag hos 3-4:an fram till lunch. Satt bredvid Niels, som faktiskt inte terrade mig på hela lunchen, kors i taket. Linus Karlsson hade redan tjabbat så mycket med mig att jag var alldeles utmattad^^ inte riktigt, men ändå...

Efter lunchen skulle dom jobba med klassenprojektet. Anton frågade mig vad han hade hållt på att skriva när han la ihop sist, för han hade slutat mitt i mening, och nu kunde han inte komma ihåg vad han skulle skriva där.
"Men Anton, tror du att jag kommer ihåg vad du hade tänkt att du skulle skriva?" Han skruvade på sig.
"Njaa..." Nej, precis. Sen klagade han över idétorka. Jag sa till honom;
"Du får skriva precis vadsomhelst, det finns inga spärrar. Du får ha med precis vad du vill!" Då log han, och leendet ökade i styrka, ju fler idéer han fick. Sen gick det lite lättare.

Jag var inte ute sista rasten, hade vart ute på lunchen, så höll mig inne och tuggade i mig dagens andra äpple. Gott. Fast jag har så förbannerligt ont i tandköttet.

Precis när jag drog på mig jackan ute i kapprummet och tänkte gå ut, så kom alla inknallandes, då ringde det in.
"Jaha", suckade jag och hängde av mig igen. Elin gick förbi, och petade mig i magen.
"Är du gravid?" Frågade hon sen. What?
"Nej!" Fick jag fram. Blev liksom lite paff över frågan.
"JONNA ÄR GRAVID!" Hojtade Elin.
"VAAAAAA?!?!" Skrek de övriga 10 i rummet.
"NEJ!" Protesterade jag.
"Är det Conny som är pappan?" Fortsatte Elin. Jag gav henne en smalögd blick och gick bort till 5-6 grön.

Så fort jag kom innanför dörren hojtade Lalle;
"Jonna är gravid!" Oliver blev typ chockskadad. Stackers pojk, jag har aldrig sett någon se så chockad ut. Ögon stora som tallrikar (bildligt talat) och munnen som ett komma. Ett liggande komma, förvisso.
"VA?!" Utbrast han.
"Nej", svarade jag, återigen.
"Vem är pappan?" Frågade nån. Tror det var Ola, för jag kittlade honom. Han är blixterkittlig.
"Conny!" Ropade Lalle tillbaks.
"NEJ!" Protesterade jag igen. Oliver, vars stol jag stod bakom, flinade på det där fruktansvärt retsamma viset, nu när han fattat att det var ett skämt. Innan han hann öppna munnen böjde jag mig ner och började kittla honom. Han gled neråt på stolen, tills han nästan låg ner, då kväkte han fram;
"Vem är pappan då?" Jag drog fingrarna över revbenen på honom en gång till, sen lät jag honom sätta sig igen.
"Det är ju du som är pappan Oliver!" Sa nån. Han sprack upp i ett solskensleende, från öra till öra;
"Är det?" Sa han lyckligt. Men lille pojk, det hade du nog... märkt isåfall.
Sen kom Maria, så skulle dom sitta och kolla på några remsor tillsammans, hela klassen och jämföra. Oliver vände sig om;
"Om du ändå står där, kan inte jag få lite nackmassage?" HAHA! Stod och petade honom lite i nacken med pekfingret. Men han tyckte det var skönt, så fine by me.
Jobbig lektion^^

Sen var jag på fritids resten av dan. Hela en och en halv timme. Terrade Ola, mkt underhållande^^ Han är så jäkla kittlig i sidorna. Mkt bra ;)
Satt och kollade på när Lalle, Lollo, Ola och Jesper BS spelade tecken. Ganska underhållande.

Slutade vid fyra. Hälsade på mamma på macken, sen hem och äta chili con carne. Vid halv sex kom FO, så stack vi in till gymmet och spinnade :) kul :)

Igår när mamma kom hem från jobbet, vid kvart över tio, så sa hon att Klacken hade vart på macken. Han hade sagt att jag var väldigt duktig i skolan, och att barnen tyckte om mig väldigt mycket :D blev jätteglad :D

Jag längtar efter mina böcker! Hoppas att dom kommer imorgon...!

Imorgon ska jag in till arbetsförmedlingen, och då lär det avgöras om jag får vara kvar längre på praktiken, eller om jag bara har de här två veckorna kvar...

Walk on broken glass
make my way through fire
these are the things
I would do for love
farewell peace of mind
kiss goodbye to reason
up is down
the impossible occurs each day
This intoxication thrills me
I only pray it doesn't kill me

never want to fly
never wanna leave
never wanna say what you mean to me
never want to run
frightened to believe
you're the best thing
about me