Dag 12, jobbiga tårar, mat och disk

Inte så många ungar idag heller, kändes det inte som... Var dom 26-27 stycken från början? Och vi är ju 6 lärare, så..^^ Sen var det några som fick åka hem tidigare och så, så...
Satt och snackade första stunden och det spelar ingen roll att jag redan visste... Veta och acceptera är inte samma sak. Stackars lilla gumman<3. Jag vart så ledsen, men man kan ju inte gärna sitta där borta i soffan och böla, men det krävde självbehärskning. Fan.

Vid tio-tiden gick vi ut på liten vandring, ut i skogen. Jag hittade inte, så jag gick efter Gustav och utgick från att han hittade. Klacken var låååångt före och resten av lärarna var nånstans bakom mig. Men vi hittade fram till gamla lägerplatsen, och Klacken gjorde upp eld, som vi kokade soppa över sen :) Tasty :) Jag åt tre portioner ;). Men ja, först fick ungarna så mycket de ville, så åt vi resten^^. Sen sprang dom runt, lekte, plockade svamp, täljde... Var väl där i 2 timmar innan vi gick tillbaka.

Försökte köra Anden i glaset med Lalla, Louise och Gustav. Haha, det gick ju sådär^^. Inger och Inger tittade in med lite olika råd sådär ibland.
Men det funkade inte ändå.

Sen mellanmål. Fick o'boy :) Alice skulle prompt ha ett andra glas när dom delade upp det som var kvar, men smidig som hon är välte hon ut det innan hon knappt hunnit ta en klunk. Haha, hallå skille ;)

Sen gungade vi, hoppade hage, brottades med Adam. Sen belv det en samtalsstund till och jag fick återigen träna självbehärskningen. Men du vet gumman. När som helst på dygnet, vad det än är. Ring. Jag hämtar dig, om det så är 7 på kvällen eller 3 på natten. Om du så är i Ronneby, Tyskland eller vid världens ände.
Det vet du <3

Uuusch, när dagen var slut åkte jag ner till macken, pratade en stund med mamma och grät lite, det tär att höra en liten tjej prata med den blandningen av smärta och likgiltighet i rösten. Åkte hem, slängde en blick i spegeln, jag var helt röd runt ögonen.

Åt spaghetti och köttfärssås medan jag läste lite i Änglar och demoner, sen diskade jag. Nu sitter jag här och sitter. Ikväll är det House :) Det är najs!

Vid vägen längs bäcken
som sakta leder hem
där är himmelen lite närmre för mig
där har tiden gjort en hållplats
för oss och allt som hänt
dit kan jag gå och sakna dig
dit kan jag gå och sakna dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0