Jonnieponken

Jag är lite på filosofhumör, men ändå inte.
Vissa saker förändrar sig bara inte.
Jag är fortfarande kär i att vara kär i S.
Tankarna vill inte släppa taget om dig.
Jag ser dig precis så ofta som behövs för att jag ständigt ska påminnas om vilken vacker kille du är.
Precis så ofta som behövs för att jag ska få fjärilar i magen varje gång jag hör eller ser ditt namn.
Om du visste.
Tänk om du bara hade en jävla aning.
Men nog om det.
Kanske.
Just nu, i alla fall.
This is all I ever wanted
I can take the heartbreak
Can I get something for my lovesick stomach ache?

Jag håller på att försöka skriva rent mina dikter. Slipa, putsa, samla ihop dom. Men fy fan, rent ut sagt, vad mycket dikter där finns. Skrivblock efter skrivblock. Lösa skrivpapper. Bortrivna papperslappar. Datorn. På sockerdricka.nu. På alla möjliga och omöjliga ställen. Och inte blir det färre, i och med att jag skriver nya hela tiden. HF sa till mig en gång, när vi gick på gymnasiet:
"Jonna, du måste fan ha skrivit tusen dikter bara medans vi gick på Snäck!" Just då avfärdade jag det hela, men jag börjar undra...
Och VARFÖR har jag såna problem med att låta folk läsa? Kompisarna på Snäck läste många av dom. HF läste allt ;) Men these days? Jag tror inte någon har läst en dikt av mig på Gud vet hur länge.
Och allvarligt talat, varför skulle de vilja göra det?

Det är sjukt, hur kan man vara så kär i att läsa och skriva? Jag älskar det. Hett och innerligt och villkorslöst. Pappa skrev en hel del när han var mindre, men han skriver aldrig nu. Men jag vill aldrig någonsin sluta med det! Precis som alkoholister missbrukar alkohol, som narkomaner missbrukar knark, så missbrukar jag papper, penna och böcker. Och lever mitt liv genom bokstäver och ord.
Jag vill aldrig någonsin frysa till is
jag vill inte leva med stelnat blod
aldrig förneka ett känslobevis
jag vill leva på kärlek och vackra ord
Ungefär så. Jag älskar ord. Älskar. Som Zlatan älskar fotboll, som Foppa älskar hockey,  som jag älskar dig.
Vart kom det där ifrån?

Tänker avsluta med att skriva in en låt som känns passande nu... Har ni sett Music and Lyrics så kan ni börja nynna nu ;)

I've been living with a shadow overhead
I've been sleeping with a cloud above my bed
I've been lonely for so long
trapped in the past
I just can't seem to move on

I've been hiding all my hopes and dreams away
just in case I ever need'em again some day
I've been setting aside time
to clear a little space in the corners of my mind

All I wanna do is find a way back into love
I can't make it through without a way back into love