Oh, it almost seems like yesterday

... where do the good times go?

Hemkommen från bion, den vart faktiskt bra! =) Mkt bättre än jag föreställt mig^^ Så, har ni inte sett Stupid, crazy, love (tror det var så), gör det =)

Jag har inte haft nån deppkväll på länge nu, och för att vara helt ärlig har jag ingen aning om varför. Men det är på gång. Jag är halvdepp allaredan, men inte fullt ut.

Men, stort men, vilken känslomänniska jag har förvandlats till. Jag vet inte varför här heller. Inte så att jag blir ilsk, så långt har jag inte kommit än (och kommer förmodligen aldrig heller), men jag blir väldigt glad och väldigt ledsen. Och ledsen blir jag så lätt! Gråter för allting. En bra bok som tar slut, en kass film med ett sorgligt parti, små saker som ingen annan reflekterar över.

Anna kallade mig "känselsprötet" för ett tag sen, och det är fan så precist. Har det att göra med att jag inte haft mina deppkvällar? Jag kanske arbetar ut känslorna genom tårar för ingenting istället... Hmm.

Ge mig mina deppkvällar tillbaka, det är då jag är som bäst.

Your little hands wrapped 'round my fingers
and it's so quiet in the world tonight

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0