Jonnieponken

Jessica och David har sin examensceremoni idag. Torsdagen den 31 maj avslutar de officiellt sin studietid vid Linnéuniversitet, som hette Kalmar högskola när de började, i augusti 2009.

Avundsjuk? Visst tusan är jag det. Stolt? Visst tusan är jag det.

De har gjort sina sista grupparbeten, sina sista oändliga dagar på universitetsbibblan, köpt sin sista kurslitteratur, våndats över sin sista tenta, skrivit sina sista rader om personal i frontlinjen och generation Y.

Jessica och David, som stundom har suttit här utanför och pluggat när jag stigit upp på morgonen (jag använder ordet morgon ganska fritt här) och fortfarande suttit här utanför och pluggat när jag har gått och lagt mig på kvällen.

Innan de skrev någon tenta, förra hösten, tror jag, var de några stycken som bestämde sig för att de skulle minsann gå och äta på Donken om de klarade den. När de fick tillbaka resultatet visade det sig att David var den enda som klarat sig. Han fick vackert vänta.

När de läste nationalekonomi (är jag ganska övertygad om i alla fall), hade Jessica våndats mer än vanligt över en tenta, för den kursen var omänsklig (i mina lärarutbildningsögon). Men så loggade hon in, insåg att hon klarat den, och hoppade runt i glädjeskutt genom hela korridoren den kvällen.

De har fått sina sista CSN-pengar, lyssnat på sina sista tradiga föreläsningar, de har fått sommarjobb och de bor kvar här tills augusti. Och de kan nu titulera sig Jobbsökande, istället för Studenter.

Och är det några som det kommer att gå galant för, så är det de där två.
D och Lucifer.

En epok går i graven,
en ny era tar vid.

Världens Största Grattis
Till Två av de Bästa Människorna jag känner.

Jag tvivlade aldrig.

All världens kramar till världens mest fantastiska grannar,
som tar examen idag.

Jessica Larsson
           &
David Tingman




Oh,
who says you can't have it all?