Jag kommer ihåg
Ge mig minnen med sommar i
där röster blandas med harmoni
och vågor svallar som bakgrundsljud
när stjärnor leder oss hem till Gud
Ett minne med stålgrå bisterhet
där speglar visar vad ingen vet
och innehåll av metall slår ut
den visdom som fanns förut
Jag kommer ihåg något gnistrande vitt
en tid när allt som var mitt var ditt
en grönskande lövskog i vårens tid
där osalig ande en gång fann frid
En grav är bunden till skogens sten
som jag är bunden till svaga ben
den konkreta världen har fångat oss
när vi leddes vilse av skogens irrbloss
Individer vilse i fjärran land
som skönhet uppträdd på pärlhalsband
fångad i världens periferi
visioner med skräck och fruktan i
Vi slogs i bojor av världen sen
när himmelen glömde bort oss igen
Men fiende glömdes och bråk blev vän
och vardag blev blekaste grått igen
då bruten och bräcklig ande blev fri
kom minnen med all världens skönhet i
© Jonna Carlsson