Goodbye again
... I'm sorry to be leaving you
Ett stumt ingenting
Det finns saker som vi inte säger högt
saker vi viskar om
saker som sticker
i andras ögon
Det är inte sant om det inte sägs högt
för saker som svider
kan vara förlorat
för alla tider
Ibland kan jag önska att du försvann
och tog med dig
det hjärta som ständigt
slagit för dig
Men väggar har öron och vi viskar högt
menlösa plattityder
om kärlek som gloria
din djävulspanna pryder
Vi är blott ett bländverk som läcker olja
drivs utav ord och rutin
din försvenskade Aladdin
har stulit min inre Jasmine
Vår levnadstid är förgänglig som tanken
våra namn har ristats in
på en kula nånstans
i världen där drömmar slår in
Jag tror jag gick vilse bland mina koncept
för nåt år sen
du gav mig en karta och jag
gick på nåt sätt vilse igen
Mörker är makt och mörker är svaghet
för till slut är det ljuset som varar
och hur du än ropar i skuggorna
är det ingen som svarar
Men ljuset är lika förgängligt som vi
skuggan växer när ingen svarar
och mörker blir alltid mäktigare
när ingen finns som förklarar
Vi trodde vi var men vi var inte alls
nu är vi ett stumt ingenting
som aska sprids vi långsamt i vinden
ut i världen runt omkring
© Jonna Carlsson 12/2 -12
She's leaving now cause I just heard the slamming of the door
the way I know I've heard it slam one hundred times before
and if I could move I'd get my gun and put her in the ground
Oh Ruby,
don't take your love to town
Oh Ruby,
for God's sake turn around
Ett stumt ingenting
Det finns saker som vi inte säger högt
saker vi viskar om
saker som sticker
i andras ögon
Det är inte sant om det inte sägs högt
för saker som svider
kan vara förlorat
för alla tider
Ibland kan jag önska att du försvann
och tog med dig
det hjärta som ständigt
slagit för dig
Men väggar har öron och vi viskar högt
menlösa plattityder
om kärlek som gloria
din djävulspanna pryder
Vi är blott ett bländverk som läcker olja
drivs utav ord och rutin
din försvenskade Aladdin
har stulit min inre Jasmine
Vår levnadstid är förgänglig som tanken
våra namn har ristats in
på en kula nånstans
i världen där drömmar slår in
Jag tror jag gick vilse bland mina koncept
för nåt år sen
du gav mig en karta och jag
gick på nåt sätt vilse igen
Mörker är makt och mörker är svaghet
för till slut är det ljuset som varar
och hur du än ropar i skuggorna
är det ingen som svarar
Men ljuset är lika förgängligt som vi
skuggan växer när ingen svarar
och mörker blir alltid mäktigare
när ingen finns som förklarar
Vi trodde vi var men vi var inte alls
nu är vi ett stumt ingenting
som aska sprids vi långsamt i vinden
ut i världen runt omkring
© Jonna Carlsson 12/2 -12
She's leaving now cause I just heard the slamming of the door
the way I know I've heard it slam one hundred times before
and if I could move I'd get my gun and put her in the ground
Oh Ruby,
don't take your love to town
Oh Ruby,
for God's sake turn around
Hey, come this May
... we'll be running in the sun again
Baah, känns som jag är på väg nerför förkylningens förrädiska gata. Bara för att jag kaxat mig i några veckor över att jag klarat mig, trots att snörvlare här på Hospitalet... Men, det är bara lite halsont, så jag ska snart iväg o handla o införskaffa halstabletter, så är det säkert bättre imorgon =)
Idag har jag och Anja varit hundvakter =D passade Louie medans Anna var i skolan. Mys. Han sov i mitt knä i en halvtimme, ännu mer mys! Lilla plutten!
Jag är inne i en Glee-period nu xD Har nog kollat på sisådär 6-7 avsnitt idag - ska tilläggas att de är 40 minuter långa...
Hmm. Jag har räknat lite. Sen 10 januari har jag läst 10 böcker. Sammanlagt 3455 sidor. Kurslitteratur och badrumsböcker (ja vadå, nåt måste man ju göra medan man borstar tänderna) icke inräknat.
Hade jag lagt lika mycket tid på skolan som på att läsa så hade jag vart klar med utbildningen by now.
If this was a movie
you'd be the right guy
and I'd be the best friend
that you'd fall in love with in the end
Baah, känns som jag är på väg nerför förkylningens förrädiska gata. Bara för att jag kaxat mig i några veckor över att jag klarat mig, trots att snörvlare här på Hospitalet... Men, det är bara lite halsont, så jag ska snart iväg o handla o införskaffa halstabletter, så är det säkert bättre imorgon =)
Idag har jag och Anja varit hundvakter =D passade Louie medans Anna var i skolan. Mys. Han sov i mitt knä i en halvtimme, ännu mer mys! Lilla plutten!
Jag är inne i en Glee-period nu xD Har nog kollat på sisådär 6-7 avsnitt idag - ska tilläggas att de är 40 minuter långa...
Hmm. Jag har räknat lite. Sen 10 januari har jag läst 10 böcker. Sammanlagt 3455 sidor. Kurslitteratur och badrumsböcker (ja vadå, nåt måste man ju göra medan man borstar tänderna) icke inräknat.
Hade jag lagt lika mycket tid på skolan som på att läsa så hade jag vart klar med utbildningen by now.
If this was a movie
you'd be the right guy
and I'd be the best friend
that you'd fall in love with in the end
Nu är det dimma över mig
... och över England
Ibland hugger man i sten, för att citera låten jag lyssnar på just nu. Men jag har ett visst plan i mitt liv där jag tycks hugga i sten för jämnan, och jag har ingen aning om hur jag ska ändra på det. Så många människor verkar ha medfödda manualer, och ibland undrar jag om Gud glömde min av misstag, eller för att skadeglädje är den enda sanna glädjen?
Jag skulle vilja vara en IKEA-pryl. Nogsam beskrivning steg för steg, inget avancerat, extradelar och funktionellt.
Just nu ligger det en mörk skugga över hjärtat på mig, och det är en ren skam att ens tala om det. För det finns faktiskt folk som inte har rätt att känna så, jag är definitivt en av dom. Jag menar, hur mycket bättre kan man ha det? Den bästa familjen i världen, underbar korridorsfamilj, fantastiska vänner, suverän båtfamilj, skolan hankar sig fram, jäkligt bra gym, alldeles för mycket böcker.
Men, lik förbannat, en skugga. Och kvällar som den här känns det. Det är lördag, klockan är halv tolv och jag funderar över vad mina jag gör i alla parallelluniversum? Jag sitter i pyjamas, äckligt mätt på godis och cola, lyssnar på sentimental musik och kollar på årsgamla foton där du är med.
Vi ler ifrån ett fotografi
taget med en taskig mobilkamera
man ser inte alls våra ögon
bara två breda leenden
med all världens glädje i
Jag skrev det för ett år sen och jag skriver det igen. Jag knäcker mig själv på löpande band, och det gör det så svårt att acceptera sig själv. Men det finns saker som man aldrig lär sig. Jag skrev om dig för ett år sen också, och jag har inte tänkt på dig på länge. Men nu skriver jag om dig igen. Jag har svårt att släppa taget, ibland.
Det är bara en såndär kväll ikväll, en såndär kväll när man inte kan glädjas åt nånting.
En känsla som jag haft sen jag var barn
som jag vant mig vid att ha
livet pågår nån annanstans
kärlek besöker nån ibland
Ibland hugger man i sten, för att citera låten jag lyssnar på just nu. Men jag har ett visst plan i mitt liv där jag tycks hugga i sten för jämnan, och jag har ingen aning om hur jag ska ändra på det. Så många människor verkar ha medfödda manualer, och ibland undrar jag om Gud glömde min av misstag, eller för att skadeglädje är den enda sanna glädjen?
Jag skulle vilja vara en IKEA-pryl. Nogsam beskrivning steg för steg, inget avancerat, extradelar och funktionellt.
Just nu ligger det en mörk skugga över hjärtat på mig, och det är en ren skam att ens tala om det. För det finns faktiskt folk som inte har rätt att känna så, jag är definitivt en av dom. Jag menar, hur mycket bättre kan man ha det? Den bästa familjen i världen, underbar korridorsfamilj, fantastiska vänner, suverän båtfamilj, skolan hankar sig fram, jäkligt bra gym, alldeles för mycket böcker.
Men, lik förbannat, en skugga. Och kvällar som den här känns det. Det är lördag, klockan är halv tolv och jag funderar över vad mina jag gör i alla parallelluniversum? Jag sitter i pyjamas, äckligt mätt på godis och cola, lyssnar på sentimental musik och kollar på årsgamla foton där du är med.
Vi ler ifrån ett fotografi
taget med en taskig mobilkamera
man ser inte alls våra ögon
bara två breda leenden
med all världens glädje i
Jag skrev det för ett år sen och jag skriver det igen. Jag knäcker mig själv på löpande band, och det gör det så svårt att acceptera sig själv. Men det finns saker som man aldrig lär sig. Jag skrev om dig för ett år sen också, och jag har inte tänkt på dig på länge. Men nu skriver jag om dig igen. Jag har svårt att släppa taget, ibland.
Det är bara en såndär kväll ikväll, en såndär kväll när man inte kan glädjas åt nånting.
En känsla som jag haft sen jag var barn
som jag vant mig vid att ha
livet pågår nån annanstans
kärlek besöker nån ibland
Hit the road, Jack
... and don't you come back
Oj, vad tyst och stilla det kan vara i en studentkorridor, såhär en torsdagskväll i februari. Jag hör lite mummel inifrån Jessica o Davids TV, annars är det knalltyst.
Hmm, vilken paradox.
Knalltyst. Gud, så fyndigt.
Idag skulle bli min effektiva pluggdag, min tvättdag och min gymdag. Tja, men en av tre är väl inte SÅ dåligt? Jag stack till mitt kära Nordic strax efter lunch, körde intervallträning på löpbandet och sen lite hejohå på ben, armar, mage och rygg. Jag har haft träningsvärk i magen sen i... Måndags? Alldeles för länge, i alla fall. Först får man att aldrig, sen blir man aldrig av med att.
Att man aldrig kan vara nöjd, gudars.
Vad gäller plugg? Tjaa, jag har skrivit stödord till en liten bit av min saga i alla fall... Alltid något! Tvätt blev ingenting. Pallar inte, för jag vet inte om torktumlaren funkar. Och dessutom råder det, som känt, fullständig anarki i vår tvättstuga. Det är lättare att vinna en enkelresa till månen än att få tag i en tom tvättstuga. Inte riktigt, men snudd på.
Jag var övertrött nyss (lagom till jag och Anja kollade på Grease 2), sprudlande kreativ och påhittig. Sen satte jag mig här och alla hjärnceller gick och la sig. Allting med skärm är härmed officiellt förklarat DUMBURK!
Jag var dessutom tämligen övertygad om att jag skulle palla plugga lite till, men jag tror att jag går o knyter mig, o läser vidare i Dorian Grays porträtt istället...
Godnatt önskas ni alla,
från en oinspirerad och hjärndöd Hospitalpatient!
P.S! Förrestenförrestenförresten! Imorgon ska min kära fader till Kalmar och jobba, så gissa vem som kanske får komma till IKEA och köpa sin fjärde bokhylla? JAG =D Det är inte säkert, massa med pappas jobb som ska klaffa för att vi ska hinna, men kanske! Yaay!
Reach for me
don't wanna wait another day without you
take me to higher ground
Oj, vad tyst och stilla det kan vara i en studentkorridor, såhär en torsdagskväll i februari. Jag hör lite mummel inifrån Jessica o Davids TV, annars är det knalltyst.
Hmm, vilken paradox.
Knalltyst. Gud, så fyndigt.
Idag skulle bli min effektiva pluggdag, min tvättdag och min gymdag. Tja, men en av tre är väl inte SÅ dåligt? Jag stack till mitt kära Nordic strax efter lunch, körde intervallträning på löpbandet och sen lite hejohå på ben, armar, mage och rygg. Jag har haft träningsvärk i magen sen i... Måndags? Alldeles för länge, i alla fall. Först får man att aldrig, sen blir man aldrig av med att.
Att man aldrig kan vara nöjd, gudars.
Vad gäller plugg? Tjaa, jag har skrivit stödord till en liten bit av min saga i alla fall... Alltid något! Tvätt blev ingenting. Pallar inte, för jag vet inte om torktumlaren funkar. Och dessutom råder det, som känt, fullständig anarki i vår tvättstuga. Det är lättare att vinna en enkelresa till månen än att få tag i en tom tvättstuga. Inte riktigt, men snudd på.
Jag var övertrött nyss (lagom till jag och Anja kollade på Grease 2), sprudlande kreativ och påhittig. Sen satte jag mig här och alla hjärnceller gick och la sig. Allting med skärm är härmed officiellt förklarat DUMBURK!
Jag var dessutom tämligen övertygad om att jag skulle palla plugga lite till, men jag tror att jag går o knyter mig, o läser vidare i Dorian Grays porträtt istället...
Godnatt önskas ni alla,
från en oinspirerad och hjärndöd Hospitalpatient!
P.S! Förrestenförrestenförresten! Imorgon ska min kära fader till Kalmar och jobba, så gissa vem som kanske får komma till IKEA och köpa sin fjärde bokhylla? JAG =D Det är inte säkert, massa med pappas jobb som ska klaffa för att vi ska hinna, men kanske! Yaay!
Reach for me
don't wanna wait another day without you
take me to higher ground
Come gather round, you freeborn men
... and draw your chairs to mine
Vad tänker man, framåt halv tolv på kvällen när man sitter bekvämt tillbakalutad i sin skrivbordsstol och läser Fyra dagar fyra nätter (Morgan Matson), när en varelse plötsligt rusar in i ens rum, slänger sig ner på golvet och bålstirrar in under ens säng, samtidigt som den frambringar skumma ljud?
Dags att dra ner på daimcappucinon? Dags att knacka Mayday i väggen till grannarna? Eftersom jag inte vet hur man gör, hade nog vilken varelse som helst hunnit ta död på mig först, men nu kommer jag in på sidospår. Undersöka om varelsen är fredligt sinnad?
Varelsen ifråga var någorlunda fredligt sinnad, men den svor över något pälsbeklätt som tydligen förskansat sig nånstans längst in under min säng, bakom lådor och dammtussar i storlek med huvudkuddar.
AHAAAA, ett ljus gick upp. Varelsen ifråga var Anja, och det pälsbeklädda var Saffie! Kontext? Saffie hade, smart som hon är, sovit, vaknat, jamat, strukit sig mot Anjas ben och vidare mot saker närmre och närmre dörren. Samtidigt som Anja insåg vad Saffie skulle göra, insåg Saffie att Anja inte skulle hinna fånga henne, och tog ett kattsprång ut genom dörröppningen, drog på högväxeln bort till den fattiga sidan (alias vår) och in i mitt rum, in under min säng.
Inte för att jag märkte nåt.
Förrän Anja kom inflängans, vill säga. Anja låg på knä och försökta muta, hota och gosa ut Saffie, men pälsbollen vägrade röra en fena. Anja muttrade att jag kunde återlämna fanskapet när hon behagade sticka ut nosen, sen gick hon.
Kvar satt jag, en katt rikare och en fridfull stämning fattigare.
Jag bestämde mig för utväntningsmetoden (efter att Saffie genomskådat alla andra metoder), så jag slog mig ner och tog upp min bok igen. Efter en stund kikade en liten nos ut vid ena sängbenet. Saffie tittade på mig, registrerade min minimala rörelse och pilade in under sängen igen.
Men sen blev nyfikenheten på min resväska för stor, och hon valsade ut. Ja, min resväska stod mitt på golvet, men det var inte det poängen var, FOKUS FOLK! Jag knallade fram, talade om vilken knäppgök hon var, gosade, plockade upp henne och bar henne tillbaka till Den Där Varelsen.
Tämligen odramatiskt.
Idag har jag... Inte pluggat i alla fall. Jag har tvättat en maskin, som kanske är torr nu, på tal om det?! Hade jag glömt. Jag har städat och dammsugit rummet. Och knuffat undan min byrå med hjälp av Anja, samt mätt lite och kommit på att jag kan nog fan klämma in en bokhylla till! IKEA, ja tack. Nu, helst. Den får iofs stå bakom fåtöljen, men det gör inget. Man tager vad man haver.
Här tillbringar jag... 75% av min tid. Ett under att jag inte slagit ut nån
cappucino över datorn ännu. Och engelskan är begravd under Oscar
Wilde's "Dorian Grays porträtt". Precis som det ska vara.
I'll tell you of my country
that you might understand
and of the English armies
that marched in for to stay
Oh, that night they wounded old Ireland
and she's bleeding to this day
Vad tänker man, framåt halv tolv på kvällen när man sitter bekvämt tillbakalutad i sin skrivbordsstol och läser Fyra dagar fyra nätter (Morgan Matson), när en varelse plötsligt rusar in i ens rum, slänger sig ner på golvet och bålstirrar in under ens säng, samtidigt som den frambringar skumma ljud?
Dags att dra ner på daimcappucinon? Dags att knacka Mayday i väggen till grannarna? Eftersom jag inte vet hur man gör, hade nog vilken varelse som helst hunnit ta död på mig först, men nu kommer jag in på sidospår. Undersöka om varelsen är fredligt sinnad?
Varelsen ifråga var någorlunda fredligt sinnad, men den svor över något pälsbeklätt som tydligen förskansat sig nånstans längst in under min säng, bakom lådor och dammtussar i storlek med huvudkuddar.
AHAAAA, ett ljus gick upp. Varelsen ifråga var Anja, och det pälsbeklädda var Saffie! Kontext? Saffie hade, smart som hon är, sovit, vaknat, jamat, strukit sig mot Anjas ben och vidare mot saker närmre och närmre dörren. Samtidigt som Anja insåg vad Saffie skulle göra, insåg Saffie att Anja inte skulle hinna fånga henne, och tog ett kattsprång ut genom dörröppningen, drog på högväxeln bort till den fattiga sidan (alias vår) och in i mitt rum, in under min säng.
Inte för att jag märkte nåt.
Förrän Anja kom inflängans, vill säga. Anja låg på knä och försökta muta, hota och gosa ut Saffie, men pälsbollen vägrade röra en fena. Anja muttrade att jag kunde återlämna fanskapet när hon behagade sticka ut nosen, sen gick hon.
Kvar satt jag, en katt rikare och en fridfull stämning fattigare.
Jag bestämde mig för utväntningsmetoden (efter att Saffie genomskådat alla andra metoder), så jag slog mig ner och tog upp min bok igen. Efter en stund kikade en liten nos ut vid ena sängbenet. Saffie tittade på mig, registrerade min minimala rörelse och pilade in under sängen igen.
Men sen blev nyfikenheten på min resväska för stor, och hon valsade ut. Ja, min resväska stod mitt på golvet, men det var inte det poängen var, FOKUS FOLK! Jag knallade fram, talade om vilken knäppgök hon var, gosade, plockade upp henne och bar henne tillbaka till Den Där Varelsen.
Tämligen odramatiskt.
Idag har jag... Inte pluggat i alla fall. Jag har tvättat en maskin, som kanske är torr nu, på tal om det?! Hade jag glömt. Jag har städat och dammsugit rummet. Och knuffat undan min byrå med hjälp av Anja, samt mätt lite och kommit på att jag kan nog fan klämma in en bokhylla till! IKEA, ja tack. Nu, helst. Den får iofs stå bakom fåtöljen, men det gör inget. Man tager vad man haver.
Här tillbringar jag... 75% av min tid. Ett under att jag inte slagit ut nån
cappucino över datorn ännu. Och engelskan är begravd under Oscar
Wilde's "Dorian Grays porträtt". Precis som det ska vara.
I'll tell you of my country
that you might understand
and of the English armies
that marched in for to stay
Oh, that night they wounded old Ireland
and she's bleeding to this day
Toaletten, spegeln, jag har stirrat färdigt i den
... och vem blir inte ful i 60 watts ljus
Igår bar det av hem till Kalmar, efter tårta, korv och kinamat =) Delikat. Jag, Anna och Anja tryckte ner oss på varsin plats på den ack så tradiga, men alltid tjänstvilliga, kustbussen. Och en och en halv timme senare rullade vi in i ett snötäckt (milt sagt) Kalmar.
Anna och Anja skrev bara varsin inköpslista, sen knarrade vi bort till Coop. Mysigt ljud, det där, när man går i snö och det knarrar nåt oändligt om tassarna. Handlade litegrann (försöker spara pengar inför bokrean), sen knarrade vi hem igen.
Så till dagen.
Tämligen händelselös, jag har kört slut på mig själv på gymmet, puh. Riktigt skönt var det i alla fall. Mr Hot Stuff jobbade, så det fanns ju trevlig utsikt every now and then, också! =) Om ett år kanske jag har slutat på gymmet. Det är definitivt det jag kommer sakna mest, efter Korridoren. Sen bokaffärerna...
På tal om det så har jag letat lite på Bokus idag, och hittat nio böcker jag vill ha. Nu helst. Sophie Kinsella, Ann Cleeves, Tana French...
ENGELSKA, inte läsa...
Okej, ska försöka göra någon engelskafråga (så förbannades tråkigt!), sen får det lov att bli lite mat. Potatisgratäng - mammas hemlagade!
All you need is love
- a girl has got to eat!
All you need is love
- or she'll end up on the street!
All you need is love
- Love is just a game.
Igår bar det av hem till Kalmar, efter tårta, korv och kinamat =) Delikat. Jag, Anna och Anja tryckte ner oss på varsin plats på den ack så tradiga, men alltid tjänstvilliga, kustbussen. Och en och en halv timme senare rullade vi in i ett snötäckt (milt sagt) Kalmar.
Anna och Anja skrev bara varsin inköpslista, sen knarrade vi bort till Coop. Mysigt ljud, det där, när man går i snö och det knarrar nåt oändligt om tassarna. Handlade litegrann (försöker spara pengar inför bokrean), sen knarrade vi hem igen.
Så till dagen.
Tämligen händelselös, jag har kört slut på mig själv på gymmet, puh. Riktigt skönt var det i alla fall. Mr Hot Stuff jobbade, så det fanns ju trevlig utsikt every now and then, också! =) Om ett år kanske jag har slutat på gymmet. Det är definitivt det jag kommer sakna mest, efter Korridoren. Sen bokaffärerna...
På tal om det så har jag letat lite på Bokus idag, och hittat nio böcker jag vill ha. Nu helst. Sophie Kinsella, Ann Cleeves, Tana French...
ENGELSKA, inte läsa...
Okej, ska försöka göra någon engelskafråga (så förbannades tråkigt!), sen får det lov att bli lite mat. Potatisgratäng - mammas hemlagade!
All you need is love
- a girl has got to eat!
All you need is love
- or she'll end up on the street!
All you need is love
- Love is just a game.
Vart jag mig i världen vänder
... står jag där med tomma händer
Myslördag!
Är alltså hemma i friden och lugnet, alias Leråkra =) Njuter av tystanden och mörkret. Gode tid, man är verkligen ingen stadsmänniska..!
Fått paket ifrån syster med familj! =) Två böcker!! =D Yaay! Kan det bli fulländat eller? Bluray+3D-DVD, 400 kr på Akademibokhandeln, 2 böcker, bio+popcorn med Pluppovic, Noblesse (och en annan på G) av FO =D
Ikväll har pappa vart borta på "herrträff", som han kallade det. Jag sa att det var ologiskt - inga herrar närvarande där inte. Båtmänniskor och annat löst folk ;) Här hemma gjorde jag och mamma middag (Jessicas fläskifilé med limesås) och tårta =) Och fick finbesök i form av FO och Pluppovic!
Så vi käkade middag, kollade melodifestivalen och käkade tårta, spelade TempleRun (Pluppovics fel) och kollade Gladiatorerna på datorn. Sen skulle jag hämta far min, FO stack hem och jag lämpade av Pluppovic.
Imorgon eftermiddag är det återtåg till Kalmar. Den här helgen har minsann gått på två röda, no doubt.
Saying good morning America, how are you?
Saying don't you know me, I'm your native son
yes, I'm the train they call The city of New Orleans
and I'll be gone 500 miles when the day is done
Myslördag!
Är alltså hemma i friden och lugnet, alias Leråkra =) Njuter av tystanden och mörkret. Gode tid, man är verkligen ingen stadsmänniska..!
Fått paket ifrån syster med familj! =) Två böcker!! =D Yaay! Kan det bli fulländat eller? Bluray+3D-DVD, 400 kr på Akademibokhandeln, 2 böcker, bio+popcorn med Pluppovic, Noblesse (och en annan på G) av FO =D
Ikväll har pappa vart borta på "herrträff", som han kallade det. Jag sa att det var ologiskt - inga herrar närvarande där inte. Båtmänniskor och annat löst folk ;) Här hemma gjorde jag och mamma middag (Jessicas fläskifilé med limesås) och tårta =) Och fick finbesök i form av FO och Pluppovic!
Så vi käkade middag, kollade melodifestivalen och käkade tårta, spelade TempleRun (Pluppovics fel) och kollade Gladiatorerna på datorn. Sen skulle jag hämta far min, FO stack hem och jag lämpade av Pluppovic.
Imorgon eftermiddag är det återtåg till Kalmar. Den här helgen har minsann gått på två röda, no doubt.
Saying good morning America, how are you?
Saying don't you know me, I'm your native son
yes, I'm the train they call The city of New Orleans
and I'll be gone 500 miles when the day is done
Svalkar vinden, värmer solen
... ser du något bakom molnen?
Japp, man mår som en prinsessa i en bagarbod ;)
23 år idag. Sanslöst. Det är ju bara 2 år sedan jag var 15?! Matematiken sviker, känner jag. Förnuftet och logiken också.
Det kom en hel parad inknallandes i mitt rum imorse, de hade skrämt ihop snudd på alla; Anna, Anja, Amanda, Jessica, David och Daniel kom in och sjöng och hipp hurrade, med tårta och juice och paket och ballonger =) Mina söta grannar!! Pannkakstårta med sylt, grädde och nougatsås, och herregud vad gott det var!! Hade nog kunnat klämma halva tårtan där och då, men jag la band på mig ;) För att inte tala om att man var rätt mätt efter två bitar... Jag fick ett presentkort på Akademibokhandeln = Lycklig Jonna! =D
Så, för första gången sen... okej då, i onsdags, det blev inte så storslaget xD har jag i alla fall stigit upp tidigt! När jag vaknat till liv (lite i alla fall) och de sjungt klart, frågade jag vad klockan var.
"Halv tolv", sa Daniel, samtidigt som Anna sa;
"Halv nio." Halv nio, minsann! Inte dåligt ;)
Så nu är klockan tio i elva, jag ska snart äta lite lunch. Jag o Anna har vart borta i Södercentrum, Anna trodde att hon skulle frysa ihjäl och jag trodde snudd på att vi skulle förvandlas till två kvinnliga versioner av Frosty the Snowman... Japp, det snöar spittet fortfarande. Fast fick sms från mamma, -13 hemma, här är "bara" -9. Och kallt så det förslår, med snö och vind ala Kalmar =)
Kvart över tolv-bussen hem till Bläjkinge sedan, i alla fall =) Anna och Anja ska också åka, så vi kommer väl knäcka de övriga ;) Sen tågbussen till Listerby, därefter hoppas jag att Sofie står snällt och väntar, o skjutsar hem mig B-)
Träningsvärk? Mjo, lite. Anjas är nog värre, mohahaha! Jag körde idrottsmassage på henne igår (fick lära mig på fotbollsskolan - vad, baksida lår, framsida lår), och tryckte ut alla knutor i hennes vader. Hon praktiskt taget grät till slut, låg och skrek ner i kudden medan jag knådade. Mkt underhållande :D
Det finns en annan sida
det finns nånting jag aldrig ser
och jag vill inte veta vad
för därifrån syns längtan mer
men om jag tar mig från en sviken dröm och hit igen
så kanske jag kan känna meningen med tystnaden
Japp, man mår som en prinsessa i en bagarbod ;)
23 år idag. Sanslöst. Det är ju bara 2 år sedan jag var 15?! Matematiken sviker, känner jag. Förnuftet och logiken också.
Det kom en hel parad inknallandes i mitt rum imorse, de hade skrämt ihop snudd på alla; Anna, Anja, Amanda, Jessica, David och Daniel kom in och sjöng och hipp hurrade, med tårta och juice och paket och ballonger =) Mina söta grannar!! Pannkakstårta med sylt, grädde och nougatsås, och herregud vad gott det var!! Hade nog kunnat klämma halva tårtan där och då, men jag la band på mig ;) För att inte tala om att man var rätt mätt efter två bitar... Jag fick ett presentkort på Akademibokhandeln = Lycklig Jonna! =D
Så, för första gången sen... okej då, i onsdags, det blev inte så storslaget xD har jag i alla fall stigit upp tidigt! När jag vaknat till liv (lite i alla fall) och de sjungt klart, frågade jag vad klockan var.
"Halv tolv", sa Daniel, samtidigt som Anna sa;
"Halv nio." Halv nio, minsann! Inte dåligt ;)
Så nu är klockan tio i elva, jag ska snart äta lite lunch. Jag o Anna har vart borta i Södercentrum, Anna trodde att hon skulle frysa ihjäl och jag trodde snudd på att vi skulle förvandlas till två kvinnliga versioner av Frosty the Snowman... Japp, det snöar spittet fortfarande. Fast fick sms från mamma, -13 hemma, här är "bara" -9. Och kallt så det förslår, med snö och vind ala Kalmar =)
Kvart över tolv-bussen hem till Bläjkinge sedan, i alla fall =) Anna och Anja ska också åka, så vi kommer väl knäcka de övriga ;) Sen tågbussen till Listerby, därefter hoppas jag att Sofie står snällt och väntar, o skjutsar hem mig B-)
Träningsvärk? Mjo, lite. Anjas är nog värre, mohahaha! Jag körde idrottsmassage på henne igår (fick lära mig på fotbollsskolan - vad, baksida lår, framsida lår), och tryckte ut alla knutor i hennes vader. Hon praktiskt taget grät till slut, låg och skrek ner i kudden medan jag knådade. Mkt underhållande :D
Det finns en annan sida
det finns nånting jag aldrig ser
och jag vill inte veta vad
för därifrån syns längtan mer
men om jag tar mig från en sviken dröm och hit igen
så kanske jag kan känna meningen med tystnaden
Du e la go, hej
... så jävla go
OjojOJ. Idag fick jag lov att stiga upp halv nio... Knäckte mig nästan. Lite frukost med Anna och Anja framför TVn, sen knallade jag och Anja till bibblan och seminarie. Kul att träffa tjejerna, men drygt med seminarie xD Men men, nu är det gjort. Vi gick hem i össnön, åt lunch och jag skulle göra engelskafrågor. Trött. La mig på sängen. Somnade och drömde att jag o Anna skulle till Östersjö, men jag hade inga pengar, så jag fick låna en femhundring av hennes mamma. Jovisst, drömma på dagen går uppenbarligen också.
Sen fick jag väl nån fråga gjord, innan frustrationen blev övermäktig och jag morrade åt engelska, jag morrade åt begynnande huvudvärken, jag morrade åt det faktum att jag hade gymabstinens. Men när jag har plugg att göra kommer jag inte iväg till gymmet, för jag är en sån som vill ha allt tråkigt gjort först. Hmm.
Drog på mig jeansen, gick genom össnön till Södercentrum, köpte lite torkade jordgubbar och en festis. Tillbaka hem och pluggade. Strax efter sju slog jag klackarna i taket! Klar! Underbart.
Snackade med mamma i telefon, sen gjorde jag mat och kollade på sista avsnittet av Big Bang. Suvesuveränt. Fredag ska jag hem till Leråkra =) Snajsigt!
I wish you were a little slower
not just slow but p-p-paralyzed
then I could put you in a socket
so you could never run away
What we end up with is not what we seek
... here in our house, our house by the creek
Det tycks vara fysiskt omöjligt för mig att stiga upp innan halv elva om jag inte tvunget måste... Hmm. Imorgon MÅSTE jag i alla fall upp halv nio, halv tio är det semniarium på bibblan. Gud, giv mig styrka.
Medan jag försökte övertyga mig själv om att stiga upp (tog bara sådär från tio till tjugo i elva), hörde jag siren efter siren köra förbi utanför. Fyra, visade det sig "bara" vara, men det var tillräckligt för att jag skulle knappa in Barometerns hemsida. Jodå, en man som blivit påkörd av tåget 500 meter längre bort. Läskigt. Men ärligt talat, varför har man hörlurar i, ser sig inte för OCH kryper under bommarna? Arma sate.
Lite engelska har jag hunnit stöka undan, i alla fall ena kapitlet xD Jag, Anna och Anja kollade dessutom på sista avsnittet av Prison Break, och herregud, vad jag grät. Jag blev helt knäckt av slutet. Anna och Anja kunde inte sluta skratta åt mig, och jag kunde inte sluta gråta. Fruktansvärt. Så nu ska jag se om den serien. Gode tid, det är väl nästan ett och ett halvt år sen vi började.
Kan man hysa över-empatisk förmåga?
Nu ska jag försöka plugga undan lite engelska till, sen får jag väl se vart kvällen tar hän^^ Mat är ett måste, det blir kyckling, bacon, potatis... Tjaa, det är väl ungefär så långt jag har kommit xD Rödvinsås och gelé också, kanske =)
Empty spaces
what are we living for?
Abandoned places
I guess we know the score
on and on
does anybody know what we are looking for?
Det tycks vara fysiskt omöjligt för mig att stiga upp innan halv elva om jag inte tvunget måste... Hmm. Imorgon MÅSTE jag i alla fall upp halv nio, halv tio är det semniarium på bibblan. Gud, giv mig styrka.
Medan jag försökte övertyga mig själv om att stiga upp (tog bara sådär från tio till tjugo i elva), hörde jag siren efter siren köra förbi utanför. Fyra, visade det sig "bara" vara, men det var tillräckligt för att jag skulle knappa in Barometerns hemsida. Jodå, en man som blivit påkörd av tåget 500 meter längre bort. Läskigt. Men ärligt talat, varför har man hörlurar i, ser sig inte för OCH kryper under bommarna? Arma sate.
Lite engelska har jag hunnit stöka undan, i alla fall ena kapitlet xD Jag, Anna och Anja kollade dessutom på sista avsnittet av Prison Break, och herregud, vad jag grät. Jag blev helt knäckt av slutet. Anna och Anja kunde inte sluta skratta åt mig, och jag kunde inte sluta gråta. Fruktansvärt. Så nu ska jag se om den serien. Gode tid, det är väl nästan ett och ett halvt år sen vi började.
Kan man hysa över-empatisk förmåga?
Nu ska jag försöka plugga undan lite engelska till, sen får jag väl se vart kvällen tar hän^^ Mat är ett måste, det blir kyckling, bacon, potatis... Tjaa, det är väl ungefär så långt jag har kommit xD Rödvinsås och gelé också, kanske =)
Empty spaces
what are we living for?
Abandoned places
I guess we know the score
on and on
does anybody know what we are looking for?
You're tied together with a smile
... but you're coming undone
Aaaaahhh!!
Jag, Anna och Anja har ett avsnitt kvar av Prison Break, sista säsongen. ETT AVSNITT. Men, Anna och Anja halvsov och var trötta, så en speedad och hypernervös Jonna måste vänta tills imorgon. Visst, det är en avslutande film också, men fatta vad LITE som återstår!!
Synd att man inte kan tvångsinjicera koffein i vissa människor.
Och nu då? Pulsen bankar, magen knyter sig av nervositet. Jag har en tendens att leva mig in lite väl mycket ibland, alltså. Får väl läsa Stephen King en timma eller nåt i den stilen.
Tjatja bloggen, syns imorgon! Gosh...
Pour me something tall and strong
make it a hurricane
before I go insane
Aaaaahhh!!
Jag, Anna och Anja har ett avsnitt kvar av Prison Break, sista säsongen. ETT AVSNITT. Men, Anna och Anja halvsov och var trötta, så en speedad och hypernervös Jonna måste vänta tills imorgon. Visst, det är en avslutande film också, men fatta vad LITE som återstår!!
Synd att man inte kan tvångsinjicera koffein i vissa människor.
Och nu då? Pulsen bankar, magen knyter sig av nervositet. Jag har en tendens att leva mig in lite väl mycket ibland, alltså. Får väl läsa Stephen King en timma eller nåt i den stilen.
Tjatja bloggen, syns imorgon! Gosh...
Pour me something tall and strong
make it a hurricane
before I go insane
Skuggan i din blick
... en ängel kom och gick
Jamen dåså ;) Jag och Anja har nu dealat om engelskaarbetet, oj, så mycket bättre det kommer bli nu! För oss...
Idag har jag väl gjort sisådär inte ett skvatt :P Masade mig upp runt elvasnåret, tuggade lite frukost, kollade Big Bang (NEJ, jag är inte beroende). Slängde en blick på klockan, konstaterade att det var perfekt gymtid! Så jag halkade ner till stan, och knallade in på Nordic.
I samma stund som jag kliver upp på löpbandet och ska starta, gissa vilken låt som dyker upp i iPoden? Magnus Ugglas; spela roll om man blir lite fet. Mwaha, startade ju med ett leende i alla fall B-) Vilka är oddsen, när iPoden är inställd på att blanda låtarna, och jag har över 800 låtar?
När jag kom hem upptäckte jag att jag inte fått faktura, var raderad från autogiro hos Kalmarhem och ingen avi... Och hyran ska betalas imorgon. Jag skickade ett ilsket mejl och sa åt dom att fixa det NU! Och kors i taket, det hjälpte. När jag kollade nyss var jag back on track med autogirot =D
Men vet ni vad, det får nog vara nog för stunden, för jag måste äta nu.
Äta bör man, annars dör man.
Eller, för att citera en gammal naturvetenskapslärare; man klarar sig EN HANDFULL minuter utan syre, man klarar sig EN HANDFULL dagar utan vatten, och man klarar sig EN HANDFULL veckor utan mat...
Baah.
One light
one mind
flashing in the dark
blinded by the silence of a thousand broken hearts
Jamen dåså ;) Jag och Anja har nu dealat om engelskaarbetet, oj, så mycket bättre det kommer bli nu! För oss...
Idag har jag väl gjort sisådär inte ett skvatt :P Masade mig upp runt elvasnåret, tuggade lite frukost, kollade Big Bang (NEJ, jag är inte beroende). Slängde en blick på klockan, konstaterade att det var perfekt gymtid! Så jag halkade ner till stan, och knallade in på Nordic.
I samma stund som jag kliver upp på löpbandet och ska starta, gissa vilken låt som dyker upp i iPoden? Magnus Ugglas; spela roll om man blir lite fet. Mwaha, startade ju med ett leende i alla fall B-) Vilka är oddsen, när iPoden är inställd på att blanda låtarna, och jag har över 800 låtar?
När jag kom hem upptäckte jag att jag inte fått faktura, var raderad från autogiro hos Kalmarhem och ingen avi... Och hyran ska betalas imorgon. Jag skickade ett ilsket mejl och sa åt dom att fixa det NU! Och kors i taket, det hjälpte. När jag kollade nyss var jag back on track med autogirot =D
Men vet ni vad, det får nog vara nog för stunden, för jag måste äta nu.
Äta bör man, annars dör man.
Eller, för att citera en gammal naturvetenskapslärare; man klarar sig EN HANDFULL minuter utan syre, man klarar sig EN HANDFULL dagar utan vatten, och man klarar sig EN HANDFULL veckor utan mat...
Baah.
One light
one mind
flashing in the dark
blinded by the silence of a thousand broken hearts
I forgot to say out loud
... how beautiful you really are
Seriöst...
Igår var det till att vara i full gång snudd på hela dan! Stan med Anna och Anja, sen stack jag till gymmet =) Skönt! Har ökat vikten på benen nu, 145 kg =D Sen blev det att hasta hem och duscha.
Runt sex på kvällen dök mina Blekingeflickor upp =D Detta efter att jag sprungit runt med handduken kring huvudet, knappt hunnit blåsa och platta håret och svurit över Kvällen Stora Bekymmer...; vilka kläder? Provade en tunika. Nej. Anna kallades in som smakråd. Hon grävde fram en klänning i min garderob. Jag muttrade en del, klev ut i korridoren och kände mig allmänt missnöjd. Dom tyckte klänningen var fin, jag var inte så övertygad.
"Jag ska gå ut i mina mjukisbyxor!" Morrade jag, och Anna fnissade.
"Nänä, isåfall får du ha mina på dig, det får ju vara lite klass på att i alla fall!" Sa David.
"Aa, dom med hål i rumpan!" Utbrast både Jessica och jag.
"Fast... Det är hål i rumpan på mina gröna byxor också", kom jag på. Så jag o David ska gå ut i våra mjukisbyxor med hål i rumpan, nån kväll.
Klänningen stannade på i alla fall. Klämde i mig ett ägg, sen plingade mobilen och tjejerna dök upp =) Det blev jordgubbsvin och polkagrisdrink och cider och paket och spel och fan och hans moster. Sen stack vi till Palace, där det var tämligen gott om folk. Ironiskt nog börjar Sandrew och Sarah prata "norska" i kön, och en kille bakom lägger sig i. Sen visar det sig att han är från Kallinge. Det är det jag säger, Kalmar börjar bli en förbannad Ronnebyhåla!
När vi kom hemknallans här sen framåt nattetid öppnade jag dörren till rummet och tände taklampan. Eller, försökte. För ingenting hände! Happ, lampan gången, tänkte jag. Och banade väg fram till lampan vid skrivbordet. Som inte heller tändes. Anna har ju strömavbrott stup i kvarten ibland, så jag började misstänka att det smittat av sig på mitt rum. TVn då? Funkade inte heller. VAD I... Insåg att on/off-knappen på förlängningsdosan lös. Började minsann ana lite oråd, så jag trevade med handen där lampan ska sitta, innanför skärmen.
Ingen glödlampa.
En morrning började bana väg i strupen, och när jag kollade taklampan - ingen glödlampa - bröt den ut.
"DOM HAR SNOTT MINA GLÖDLAMPOR!" Tjöt jag, älgade ut i korridoren och började banka på Annas dörr.
"ANNA HARGEVALL! VAR ÄR MINA GLÖDLAMPOR?" Ingen Anna kom och öppnade. Svin, muttrade jag. Letade efter de förbannade glödlamporna, men hittade inga. Morrade ännu mer. Men, vad göra? Vi la oss och sov.
Jag vaknade halv åtta och trodde jag höll på att avlida av törst. Men insåg att om jag skulle ta mig ut till köket skulle jag bli tvungen att trampa på antingen Sarah, Ida eller Sandrew. Det var inget jättelockande alternativ, så jag vände mig på sidan och somnade så småningom om.
Framåt halv elva-tiden började vi vakna till så smått. Jag hörde Anja ute i köket, mindes glödlamporna och sprang ut;
"ANJA! VAR ÄR MINA GLÖDLAMPOR!" Anja ger mig en blick, viftar avfärdande med handen;
"Vänta."
Vänta. VÄNTA?!
Men hon pratade klart med John, sen anföll jag med näbbar och klor, och hon gick in i mitt rum och plockade fram den ena glödlampan från toppen av bokhyllan. Logiskt ställe att gömma den på, tyckte hon.
"Men DEN ANDRE DÅ!" Gormade jag.
"Det vet jag inte, det var inte jag som gömde den!" Och så gick hon. Och lämnade ett blodtryck i blå t-shirt bakom sig.
Daniel satt utanför och åt, och hörde väl en del, så jag berättade minsann för honom om elaka påhitt. Daniel lyssnade, ojade sig och tyckte att det var ju allmänt förfärligt. Sen avslöjade Anja att han minsann var med på att. Fast han hade velat bära ut min säng i korridoren och flytta in soffan istället.
Hade det skett hade jag haft en anmälan om misshandel hängandes över mig idag.
Daniel muttrade om att Anja avslöjat honom, och han visste INTE var min andra glödlampa var. Flickorna åkte hem och lämnade mig åt att slåss med mina demoner på egen hand. Då hörde jag hur Annas dörr låstes upp, så jag rantade bort och mötte henne i samma stund som hon öppnade.
"VAR ÄR MIN GLÖDLAMPA?!" Hon glodde roat på mig.
"Det var Daniel som gömde den! Jag skruvade bara loss den..."
Anna hade smsat Anja inatt när jag bultade på hennes dörr, hon trodde jag skulle slå in dörren och sen slå ihjäl henne. Skönt att folk har så höga tankar om en xD
Sen blev det lite för mycket bara, jag pallade inte jaga runt, så jag däckade i soffan istället och kollade på Gladiatorerna med mina demoner. Sen stack Daniel på hockey och Gladiatorerna tog slut, jag övervägde att misshandla Anja och Anna lite, men kom på bättre tankar. Jag stack in i rummet och började leta. Och hittade till slut den andra glödlampan bakom en nalle på översta hyllan över skrivbordet.
Och det var visst Anna som hade gömt den.
Jag skruvade dit den ena lampan själv, men taklampan fick tusan Anna skruva dit. Fast det blev Anja som fick göra det. Så nu har jag lyse igen! Och en "söker lägenhet"-annons ute på blocket... ;P
När jag väl lyckats få lite lugn och ro gjorde jag klart min engelska och skickade in, sen knallade (läs; halkade) jag ner till Frasses, köpte ett kycklingmål, halkade hem, slängde mig i sängen, playade Big Bang Theory och tryckte i mig maten.
Sen rapade jag belåtet och kom fram till att världen inte är så ond, ändå.
Konstigt vad lite fet mat och en rolig TV-serie kan göra.
He went to his mama and covered his head
and told his mama what his papa had said
his mama, she laughed, she said
"go, son, go
your daddy ain't your daddy, but your daddy don't know"
Seriöst...
Igår var det till att vara i full gång snudd på hela dan! Stan med Anna och Anja, sen stack jag till gymmet =) Skönt! Har ökat vikten på benen nu, 145 kg =D Sen blev det att hasta hem och duscha.
Runt sex på kvällen dök mina Blekingeflickor upp =D Detta efter att jag sprungit runt med handduken kring huvudet, knappt hunnit blåsa och platta håret och svurit över Kvällen Stora Bekymmer...; vilka kläder? Provade en tunika. Nej. Anna kallades in som smakråd. Hon grävde fram en klänning i min garderob. Jag muttrade en del, klev ut i korridoren och kände mig allmänt missnöjd. Dom tyckte klänningen var fin, jag var inte så övertygad.
"Jag ska gå ut i mina mjukisbyxor!" Morrade jag, och Anna fnissade.
"Nänä, isåfall får du ha mina på dig, det får ju vara lite klass på att i alla fall!" Sa David.
"Aa, dom med hål i rumpan!" Utbrast både Jessica och jag.
"Fast... Det är hål i rumpan på mina gröna byxor också", kom jag på. Så jag o David ska gå ut i våra mjukisbyxor med hål i rumpan, nån kväll.
Klänningen stannade på i alla fall. Klämde i mig ett ägg, sen plingade mobilen och tjejerna dök upp =) Det blev jordgubbsvin och polkagrisdrink och cider och paket och spel och fan och hans moster. Sen stack vi till Palace, där det var tämligen gott om folk. Ironiskt nog börjar Sandrew och Sarah prata "norska" i kön, och en kille bakom lägger sig i. Sen visar det sig att han är från Kallinge. Det är det jag säger, Kalmar börjar bli en förbannad Ronnebyhåla!
När vi kom hemknallans här sen framåt nattetid öppnade jag dörren till rummet och tände taklampan. Eller, försökte. För ingenting hände! Happ, lampan gången, tänkte jag. Och banade väg fram till lampan vid skrivbordet. Som inte heller tändes. Anna har ju strömavbrott stup i kvarten ibland, så jag började misstänka att det smittat av sig på mitt rum. TVn då? Funkade inte heller. VAD I... Insåg att on/off-knappen på förlängningsdosan lös. Började minsann ana lite oråd, så jag trevade med handen där lampan ska sitta, innanför skärmen.
Ingen glödlampa.
En morrning började bana väg i strupen, och när jag kollade taklampan - ingen glödlampa - bröt den ut.
"DOM HAR SNOTT MINA GLÖDLAMPOR!" Tjöt jag, älgade ut i korridoren och började banka på Annas dörr.
"ANNA HARGEVALL! VAR ÄR MINA GLÖDLAMPOR?" Ingen Anna kom och öppnade. Svin, muttrade jag. Letade efter de förbannade glödlamporna, men hittade inga. Morrade ännu mer. Men, vad göra? Vi la oss och sov.
Jag vaknade halv åtta och trodde jag höll på att avlida av törst. Men insåg att om jag skulle ta mig ut till köket skulle jag bli tvungen att trampa på antingen Sarah, Ida eller Sandrew. Det var inget jättelockande alternativ, så jag vände mig på sidan och somnade så småningom om.
Framåt halv elva-tiden började vi vakna till så smått. Jag hörde Anja ute i köket, mindes glödlamporna och sprang ut;
"ANJA! VAR ÄR MINA GLÖDLAMPOR!" Anja ger mig en blick, viftar avfärdande med handen;
"Vänta."
Vänta. VÄNTA?!
Men hon pratade klart med John, sen anföll jag med näbbar och klor, och hon gick in i mitt rum och plockade fram den ena glödlampan från toppen av bokhyllan. Logiskt ställe att gömma den på, tyckte hon.
"Men DEN ANDRE DÅ!" Gormade jag.
"Det vet jag inte, det var inte jag som gömde den!" Och så gick hon. Och lämnade ett blodtryck i blå t-shirt bakom sig.
Daniel satt utanför och åt, och hörde väl en del, så jag berättade minsann för honom om elaka påhitt. Daniel lyssnade, ojade sig och tyckte att det var ju allmänt förfärligt. Sen avslöjade Anja att han minsann var med på att. Fast han hade velat bära ut min säng i korridoren och flytta in soffan istället.
Hade det skett hade jag haft en anmälan om misshandel hängandes över mig idag.
Daniel muttrade om att Anja avslöjat honom, och han visste INTE var min andra glödlampa var. Flickorna åkte hem och lämnade mig åt att slåss med mina demoner på egen hand. Då hörde jag hur Annas dörr låstes upp, så jag rantade bort och mötte henne i samma stund som hon öppnade.
"VAR ÄR MIN GLÖDLAMPA?!" Hon glodde roat på mig.
"Det var Daniel som gömde den! Jag skruvade bara loss den..."
Anna hade smsat Anja inatt när jag bultade på hennes dörr, hon trodde jag skulle slå in dörren och sen slå ihjäl henne. Skönt att folk har så höga tankar om en xD
Sen blev det lite för mycket bara, jag pallade inte jaga runt, så jag däckade i soffan istället och kollade på Gladiatorerna med mina demoner. Sen stack Daniel på hockey och Gladiatorerna tog slut, jag övervägde att misshandla Anja och Anna lite, men kom på bättre tankar. Jag stack in i rummet och började leta. Och hittade till slut den andra glödlampan bakom en nalle på översta hyllan över skrivbordet.
Och det var visst Anna som hade gömt den.
Jag skruvade dit den ena lampan själv, men taklampan fick tusan Anna skruva dit. Fast det blev Anja som fick göra det. Så nu har jag lyse igen! Och en "söker lägenhet"-annons ute på blocket... ;P
När jag väl lyckats få lite lugn och ro gjorde jag klart min engelska och skickade in, sen knallade (läs; halkade) jag ner till Frasses, köpte ett kycklingmål, halkade hem, slängde mig i sängen, playade Big Bang Theory och tryckte i mig maten.
Sen rapade jag belåtet och kom fram till att världen inte är så ond, ändå.
Konstigt vad lite fet mat och en rolig TV-serie kan göra.
He went to his mama and covered his head
and told his mama what his papa had said
his mama, she laughed, she said
"go, son, go
your daddy ain't your daddy, but your daddy don't know"
Alla vill till toppen och vill göra karriär
... vi vill ut i rymden, men stjärnorna finns här
Hmm. Jag är pigg. Och inte pigg. Jag, Anna och Anja har kollat på två avsnitt av Prison Break. Jag hade kunnat se några till, men de mörtarna var trötta!
Så nu sitter jag här med beslutsångest.
Läsa? Sova?
Herregud, vilka problem man har... På tal om problem, Anja kom in på att en människa av tio är psykopat, och vi är tretton stycken i korridoren. Så vi ägnade en stund åt att dividera om vem här som är potentiell psykopatkandidat. Vi kom inte fram till nåt. Inte nåt som vi var överens om, i alla fall.
Fast sen gjorde jag nånting som övertygade dom om att det var jag.
Kommer inte ihåg vad, dock.
Fatta vilken vecka, gratis Ben&Jerry och gratis cocacola! David och Daniel leder ju rankningen på favoritgrannar just nu..! Haha =) Jessica sjönk efter gårdagens framförande av "när Jonna går förbi"...^^
Och om en vecka, jag veeet, tekniskt sett sex dar, fyller jag 23. Tjugotre. När i all världen blev jag så många år? Jag tror jag fastnade nånstans runt femton. Om ett år är jag färdigpluggad (för den här gången). Då flyttar jag från korridoren, från Anna, Anja, Daniel och de andra. Jessica och David försvinner till sommaren. Sakta ner livet lite, Gud.
Snälla.
Nu när jag svalt det
kan du dra det hur långt du vill
du vet jag vill bli din
och ingen annan kommer in
hjärtat gör mig blind
Hmm. Jag är pigg. Och inte pigg. Jag, Anna och Anja har kollat på två avsnitt av Prison Break. Jag hade kunnat se några till, men de mörtarna var trötta!
Så nu sitter jag här med beslutsångest.
Läsa? Sova?
Herregud, vilka problem man har... På tal om problem, Anja kom in på att en människa av tio är psykopat, och vi är tretton stycken i korridoren. Så vi ägnade en stund åt att dividera om vem här som är potentiell psykopatkandidat. Vi kom inte fram till nåt. Inte nåt som vi var överens om, i alla fall.
Fast sen gjorde jag nånting som övertygade dom om att det var jag.
Kommer inte ihåg vad, dock.
Fatta vilken vecka, gratis Ben&Jerry och gratis cocacola! David och Daniel leder ju rankningen på favoritgrannar just nu..! Haha =) Jessica sjönk efter gårdagens framförande av "när Jonna går förbi"...^^
Och om en vecka, jag veeet, tekniskt sett sex dar, fyller jag 23. Tjugotre. När i all världen blev jag så många år? Jag tror jag fastnade nånstans runt femton. Om ett år är jag färdigpluggad (för den här gången). Då flyttar jag från korridoren, från Anna, Anja, Daniel och de andra. Jessica och David försvinner till sommaren. Sakta ner livet lite, Gud.
Snälla.
Nu när jag svalt det
kan du dra det hur långt du vill
du vet jag vill bli din
och ingen annan kommer in
hjärtat gör mig blind
Is a dream a lie if it don't come true?
... Or is it something worse?
Har nyss kollat på allra första avsnittet av Hannah Montana. Japp, precis så töntig är jag =D Men ärligt talat, Gud vad jag saknar Disney Channel här! Det är ju praktiskt taget det enda jag kollar på hemma hos mamma och pappa.
Jag har börjat läsa Stephen Kings "Det". Den är bra, än så länge. Inte sweep-me-off-my-feet-bra, men helt okej =) Vi såg ju filmen härom helgen, så nu får jag lov att läsa böckerna...
Jag har tvättat upp mitt tvättberg idag! Det var inte Mount Kläderest, men det var i alla fall Kebnekläder... Herregud. Men bättre att tvätta nu när torktumlaren funkar i alla fall!
Jag är helt off, tror min energi tog slut runt halv åtta-snåret... Sova?
Jaja, we'll see.
I got stripes
stripes around my shoulders
I got chains
chains around my feet
I got stripes
stripes around my shoulders
and them chains
them chains
they're bout to drag me down
Har nyss kollat på allra första avsnittet av Hannah Montana. Japp, precis så töntig är jag =D Men ärligt talat, Gud vad jag saknar Disney Channel här! Det är ju praktiskt taget det enda jag kollar på hemma hos mamma och pappa.
Jag har börjat läsa Stephen Kings "Det". Den är bra, än så länge. Inte sweep-me-off-my-feet-bra, men helt okej =) Vi såg ju filmen härom helgen, så nu får jag lov att läsa böckerna...
Jag har tvättat upp mitt tvättberg idag! Det var inte Mount Kläderest, men det var i alla fall Kebnekläder... Herregud. Men bättre att tvätta nu när torktumlaren funkar i alla fall!
Jag är helt off, tror min energi tog slut runt halv åtta-snåret... Sova?
Jaja, we'll see.
I got stripes
stripes around my shoulders
I got chains
chains around my feet
I got stripes
stripes around my shoulders
and them chains
them chains
they're bout to drag me down
Varv på varv i ett elljusspår
... samlat fart i flera år
Glömde nämna att jag hörde Markus Krunegårds nya låt på radion imorse; Everybody hurts. Kärlek vid första lyssningen, inte ett tvivel om den saken.
Kvällen har förflutit lugnt, oj så spännande. Haha, spontan reaktion. Aja! Jag har kollat på Big Bang, la ner pluggandet strax efter åtta nån gång. Guldkanten idag? Fått en bytta Ben&Jerry-glass gratis! David intervjuade mig (skolgrej) om Ben&Jerry, och som tack för det fick jag en bytta glass! Glad Jonna, kan jag säga =D
Jag är torr om knogarna, hmm.
Åh, i helgen kommer mina blekingeflickor hit =D Längtar spittet, ska bli så jäkla KUL!
Idag tappade jag taget om locket på min gryta, och tiotalet av mina makaroner hamnade i vasken istället.
"Näääej!" Halvtjöt jag. John, som stod jämte och diskade, gav mig en blick;
"Vad... gör du?" Hmpf.
"Jag spiller makaroner!" Anja fnissade och jag övervägde att slänga de resterande makaronerna på henne. Det tragiska är att det inte ens är första gången det händer. Så händig är jag!
Dessutom lyckades jag igår med konststycket att bli rädd för Anja när hon öppnade sin dörr och kom ut.
Det går bra nu..!
Där lärde jag mig gilla Everybody hurts
jag lärde mig vad lurad betyder och hur ont det gör
jag lärde mig att änglar bara finns i snö
där lärde jag mig gilla Everybody hurts
Glömde nämna att jag hörde Markus Krunegårds nya låt på radion imorse; Everybody hurts. Kärlek vid första lyssningen, inte ett tvivel om den saken.
Kvällen har förflutit lugnt, oj så spännande. Haha, spontan reaktion. Aja! Jag har kollat på Big Bang, la ner pluggandet strax efter åtta nån gång. Guldkanten idag? Fått en bytta Ben&Jerry-glass gratis! David intervjuade mig (skolgrej) om Ben&Jerry, och som tack för det fick jag en bytta glass! Glad Jonna, kan jag säga =D
Jag är torr om knogarna, hmm.
Åh, i helgen kommer mina blekingeflickor hit =D Längtar spittet, ska bli så jäkla KUL!
Idag tappade jag taget om locket på min gryta, och tiotalet av mina makaroner hamnade i vasken istället.
"Näääej!" Halvtjöt jag. John, som stod jämte och diskade, gav mig en blick;
"Vad... gör du?" Hmpf.
"Jag spiller makaroner!" Anja fnissade och jag övervägde att slänga de resterande makaronerna på henne. Det tragiska är att det inte ens är första gången det händer. Så händig är jag!
Dessutom lyckades jag igår med konststycket att bli rädd för Anja när hon öppnade sin dörr och kom ut.
Det går bra nu..!
Där lärde jag mig gilla Everybody hurts
jag lärde mig vad lurad betyder och hur ont det gör
jag lärde mig att änglar bara finns i snö
där lärde jag mig gilla Everybody hurts
We could roam the streets forever
... just like cats but we'd never stray
Hinner praktiskt taget inte mer än upp ur sängen idag förrän Anna och Anja kommer springans i flygande fläng. Med en rapapparat - som är igång - i händerna. Ett vibrerande, irriterande ljud, kan jag lova.
"Jonna, ring David! Hans rakapparat har startat sig själv och vi vet inte hur man stänger av den!" Mwaha. Kul samtal.
"Hej David, det är Jonna! Du, din rakapparat har startat sig själv, och vi vet inte hur man stänger av den..."
David skrattade, förklarade, dividerade, sa åt mig att ge fan i att leka med hans rakapparat, sen la han på.
Jag upptäckte ett missat samtal från Daniel också, som ringt innan klockan slog tio. Hallå, som om jag skulle vara vaken då. Och ja, jag hade ljudet avstängt xD Han hade också lyckats klanta sig den här morgonen. Han var och klippte sig och försökte hämta ut sin cykel - utan pengar. Hade tydligen inte kommit nåt csn. Piiiiiinsamt. "Köp medges ej". Jag fnissade gott, i alla fall =)
Åh, gudars. Jag köpte lite naturgodis nu när vi var o handlade (frystorkade jordgubbar m yoghurt och torkade jordgubbar), och himmel, vad gott det var. En cocacola också, så hade det varit fulländat...
Idiotiska nyårslöfte.
När jag väl fått i mig lite lunch (japp, jag äter inte frukost, för jag stiger upp så sent så jag går direkt på lunchen istället) stack jag till gymmet. 14-15 killar och 0 tjejer hade fått samma idé, så jag var i klart underläge, upptäckte jag. Men vad tusan. Tränade nån timma, sen hem och duscha, tracka Anna medan hon lagade mat, åt en avokado och kollade när Daniel skulle cykla iväg. Jag och Anna stod och bligade i fönstret, för han hävdade att hans cykel var som Dag-Ottos, trampar och trampar och inget händer. Jo, mycket riktigt. Daniel trampade runt femtioelva varv innan cykeln ens gjorde tillstymmelse till rörelse. Och jag och Anna smällde av, skrattade halvt ihjäl oss i köket, snacka om att se fånig ut!
Och sen stack vi och handlade. Södercentrum. Jag praktiskt taget storhandlade, och det var tungt som fan att bära hem, kan jag tala om! Vi är som en halv musikal när vi är ute och går. Inte så varierande, men ändå. På vägen dit sjung vi "There's a possibility" (jaa, den jobbiga låten), eller, den mening som Anna och jag kunde. Jag har "Du e la go" på hjärnan, så blev lite svängar där också. Och vi sjöng "You and me (in my pocket)".
Sabla liv.
Aja, nu ska jag plugga. Ohoj!
Och, om jag ska vara ärligt, jag har ingen pluggmotivation whatsoever. Jag vill lägga mig i sängen, kolla på Big Bang med en fet godispåse och en gigantisk cocacola.
I wish you were a little bigger
not just big but really fat
doors you would no longer fit through
in my bed you'd have to stay
I often wish that you had feathers
I'd keep you in a giant cage
all day long I'd sit and watch you
I'd sing for you and that would be okay
Hinner praktiskt taget inte mer än upp ur sängen idag förrän Anna och Anja kommer springans i flygande fläng. Med en rapapparat - som är igång - i händerna. Ett vibrerande, irriterande ljud, kan jag lova.
"Jonna, ring David! Hans rakapparat har startat sig själv och vi vet inte hur man stänger av den!" Mwaha. Kul samtal.
"Hej David, det är Jonna! Du, din rakapparat har startat sig själv, och vi vet inte hur man stänger av den..."
David skrattade, förklarade, dividerade, sa åt mig att ge fan i att leka med hans rakapparat, sen la han på.
Jag upptäckte ett missat samtal från Daniel också, som ringt innan klockan slog tio. Hallå, som om jag skulle vara vaken då. Och ja, jag hade ljudet avstängt xD Han hade också lyckats klanta sig den här morgonen. Han var och klippte sig och försökte hämta ut sin cykel - utan pengar. Hade tydligen inte kommit nåt csn. Piiiiiinsamt. "Köp medges ej". Jag fnissade gott, i alla fall =)
Åh, gudars. Jag köpte lite naturgodis nu när vi var o handlade (frystorkade jordgubbar m yoghurt och torkade jordgubbar), och himmel, vad gott det var. En cocacola också, så hade det varit fulländat...
Idiotiska nyårslöfte.
När jag väl fått i mig lite lunch (japp, jag äter inte frukost, för jag stiger upp så sent så jag går direkt på lunchen istället) stack jag till gymmet. 14-15 killar och 0 tjejer hade fått samma idé, så jag var i klart underläge, upptäckte jag. Men vad tusan. Tränade nån timma, sen hem och duscha, tracka Anna medan hon lagade mat, åt en avokado och kollade när Daniel skulle cykla iväg. Jag och Anna stod och bligade i fönstret, för han hävdade att hans cykel var som Dag-Ottos, trampar och trampar och inget händer. Jo, mycket riktigt. Daniel trampade runt femtioelva varv innan cykeln ens gjorde tillstymmelse till rörelse. Och jag och Anna smällde av, skrattade halvt ihjäl oss i köket, snacka om att se fånig ut!
Och sen stack vi och handlade. Södercentrum. Jag praktiskt taget storhandlade, och det var tungt som fan att bära hem, kan jag tala om! Vi är som en halv musikal när vi är ute och går. Inte så varierande, men ändå. På vägen dit sjung vi "There's a possibility" (jaa, den jobbiga låten), eller, den mening som Anna och jag kunde. Jag har "Du e la go" på hjärnan, så blev lite svängar där också. Och vi sjöng "You and me (in my pocket)".
Sabla liv.
Aja, nu ska jag plugga. Ohoj!
Och, om jag ska vara ärligt, jag har ingen pluggmotivation whatsoever. Jag vill lägga mig i sängen, kolla på Big Bang med en fet godispåse och en gigantisk cocacola.
I wish you were a little bigger
not just big but really fat
doors you would no longer fit through
in my bed you'd have to stay
I often wish that you had feathers
I'd keep you in a giant cage
all day long I'd sit and watch you
I'd sing for you and that would be okay
You're as welcome as the flowers in May
... to dear old Donegal
Det är nu totalstopp i avloppet i köket. Hörde John och David (Daniel?) dividera om att Kalmarhem borde ha stående besök hos oss kl 7 varenda måndagsmorgon. Helt klart en idé.
Vad är det dom brukar säga? Nej förresten, det är om gamla människor, kom jag på nu... Det som inte gör ont funkar inte, och det som funkar gör ont.
Det var faktiskt inte särskilt applicerbart på korridoren, inte i mitt huvud, inte nu.
Jag kollade på Big Bang i eftermiddags, och jag hade hysteriskt roligt. Och tydligen skrattade jag alldeles för mycket, för plötsligt svor David och ropade att jag borde minsann plugga lite istället! Varför då?!
Jag menar hallå, vågskål? Big Bang eller plugga?
Om en stund kommer en allt annat än efterlängtad återförening att ske. Min högra käke har hotat att driva mig till vansinne mest hela dan, så inatt blir det till att sova med min vackra, gröna bettskena. Det är inte bekvämt nånstans, ska jag tala om. Särskilt inte när man inte haft den på ett par månader och den har blivit lite deformerad... xD
Anyways, jag är blixtertrött och i ett svagt ögonblick på fyllan i onsdags lovade jag Anja att stiga upp o äta frukost med henne tisdagar och torsdagar. Dom säger ju att man aldrig ska ångra nånting, men tja... Det här ligger helt klart nära till hands! ;)
Övrigt? Två förkylda/sjuka/klena människor i korridoren. SNÄÄÄÄLLA, smitta inte mig!
Freedom's just another word for nothing left to lose
nothing left is all she left for me
Det är nu totalstopp i avloppet i köket. Hörde John och David (Daniel?) dividera om att Kalmarhem borde ha stående besök hos oss kl 7 varenda måndagsmorgon. Helt klart en idé.
Vad är det dom brukar säga? Nej förresten, det är om gamla människor, kom jag på nu... Det som inte gör ont funkar inte, och det som funkar gör ont.
Det var faktiskt inte särskilt applicerbart på korridoren, inte i mitt huvud, inte nu.
Jag kollade på Big Bang i eftermiddags, och jag hade hysteriskt roligt. Och tydligen skrattade jag alldeles för mycket, för plötsligt svor David och ropade att jag borde minsann plugga lite istället! Varför då?!
Jag menar hallå, vågskål? Big Bang eller plugga?
Om en stund kommer en allt annat än efterlängtad återförening att ske. Min högra käke har hotat att driva mig till vansinne mest hela dan, så inatt blir det till att sova med min vackra, gröna bettskena. Det är inte bekvämt nånstans, ska jag tala om. Särskilt inte när man inte haft den på ett par månader och den har blivit lite deformerad... xD
Anyways, jag är blixtertrött och i ett svagt ögonblick på fyllan i onsdags lovade jag Anja att stiga upp o äta frukost med henne tisdagar och torsdagar. Dom säger ju att man aldrig ska ångra nånting, men tja... Det här ligger helt klart nära till hands! ;)
Övrigt? Två förkylda/sjuka/klena människor i korridoren. SNÄÄÄÄLLA, smitta inte mig!
Freedom's just another word for nothing left to lose
nothing left is all she left for me
Jag behöver dig, kom hit och rör om
... jag behöver nåt att skriva om
Vilken fulländad helg... I nåt parallelluniversum, hos nån parallell-Jonna, har det väl varit det i alla fall! Den här helgen har varit... Rolig stundtals, och tragisk mestadels. Pluggade fysik övervägande antal timmar i fredags. Skrev fysiktenta och läste engelskatext igår. Suttit med engelskafrågorna 7 timmar idag. Nu är hjärnan mos, all kreativitet och engagemang och spiritualitet som kunde existerat, existerar inte. Nu förstår jag varför högutbildade människor är så tråkiga, så ofta. Pluggandet har tagit död på kreativiteten.
Hmm.
Tack gode Gud för att jag aldrig kommer att bli högutbildad!
På Hospitaletfronten intet nytt. Strömmen gick i Annas rum så fort hon ens tände en liten lampa idag, det var värt ett skratt. Jourgubben kom hit, kollade läget, satte sig i fåtöljen och kollade på Family Guy. Kalmarhem jobbar hårt!
För övrigt är vår diskborste spårlöst försvunnen. Jag skulle göra en insats mot diskberget, men tji fick jag. Undrar vart den har tagit vägen.
Annars så har jag kommit fram till vilka mina två favoritavsnitt av Big Bang Theory är. Båda är i säsong 2, som jag dessutom vill hävda är den roligaste! I alla fall, nummer ett: När de åker tåg till San Fransisco. Nummer två: När Penny ska starta eget företag, göra Penny Blossoms (hårspännen) och Sheldon hjälper till.
Fantastisk serie, det där.
Varför är det så svårt att titta på en film själv? Jag får aldrig tummen ur. Har ett antal jag tänker kolla på, men när jag väl placerat mig i sängen framåt kvällningen så slutar det med att jag 1, Läser. 2, glor på Big Bang. 3, spelar FIFA på mobilen. Sant mysterium.
För övrigt läser jag fortfarande Gilbert Grape, känns som jag har hållt på med den i en evighet. Det har jag nog nästan också. Nästan en vecka, för allt i världen! Hmm. Imorgon måste jag avsätta tid åt att läsa, alltså. Nästkommande skoluppgift har jag en vecka på mig att göra, så lite kvalitetstid med min bok ska nog hinnas med.
Och så måste jag ruska om dramanörden på andra sidan väggen, vi MÅSTE se klart Prison Break! Om Sucre dör kommer jag att slänga DVDn i väggen, sen låsa in mig och inte prata med någon på 14 dar. Och nej, jag vill inte veta om det i förväg, så talar någon om det kommer jag att slänga vederbörande i väggen. Eller alternativt ut genom fönstret.
Men vet ni vad, nu måste jag sova. Eller nåt. Lägga mig, i alla fall! Syns i Landet Ingenstans.
Jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat emellan och det är bra
men jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
Vilken fulländad helg... I nåt parallelluniversum, hos nån parallell-Jonna, har det väl varit det i alla fall! Den här helgen har varit... Rolig stundtals, och tragisk mestadels. Pluggade fysik övervägande antal timmar i fredags. Skrev fysiktenta och läste engelskatext igår. Suttit med engelskafrågorna 7 timmar idag. Nu är hjärnan mos, all kreativitet och engagemang och spiritualitet som kunde existerat, existerar inte. Nu förstår jag varför högutbildade människor är så tråkiga, så ofta. Pluggandet har tagit död på kreativiteten.
Hmm.
Tack gode Gud för att jag aldrig kommer att bli högutbildad!
På Hospitaletfronten intet nytt. Strömmen gick i Annas rum så fort hon ens tände en liten lampa idag, det var värt ett skratt. Jourgubben kom hit, kollade läget, satte sig i fåtöljen och kollade på Family Guy. Kalmarhem jobbar hårt!
För övrigt är vår diskborste spårlöst försvunnen. Jag skulle göra en insats mot diskberget, men tji fick jag. Undrar vart den har tagit vägen.
Annars så har jag kommit fram till vilka mina två favoritavsnitt av Big Bang Theory är. Båda är i säsong 2, som jag dessutom vill hävda är den roligaste! I alla fall, nummer ett: När de åker tåg till San Fransisco. Nummer två: När Penny ska starta eget företag, göra Penny Blossoms (hårspännen) och Sheldon hjälper till.
Fantastisk serie, det där.
Varför är det så svårt att titta på en film själv? Jag får aldrig tummen ur. Har ett antal jag tänker kolla på, men när jag väl placerat mig i sängen framåt kvällningen så slutar det med att jag 1, Läser. 2, glor på Big Bang. 3, spelar FIFA på mobilen. Sant mysterium.
För övrigt läser jag fortfarande Gilbert Grape, känns som jag har hållt på med den i en evighet. Det har jag nog nästan också. Nästan en vecka, för allt i världen! Hmm. Imorgon måste jag avsätta tid åt att läsa, alltså. Nästkommande skoluppgift har jag en vecka på mig att göra, så lite kvalitetstid med min bok ska nog hinnas med.
Och så måste jag ruska om dramanörden på andra sidan väggen, vi MÅSTE se klart Prison Break! Om Sucre dör kommer jag att slänga DVDn i väggen, sen låsa in mig och inte prata med någon på 14 dar. Och nej, jag vill inte veta om det i förväg, så talar någon om det kommer jag att slänga vederbörande i väggen. Eller alternativt ut genom fönstret.
Men vet ni vad, nu måste jag sova. Eller nåt. Lägga mig, i alla fall! Syns i Landet Ingenstans.
Jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat emellan och det är bra
men jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
I could put you in my pocket
... and carry you around all day
Gudars, det är snö ute! Yay =)
Det blev faktiskt lite engelskaplugg i eftermiddags. Med betoning på lite, förvisso. Men vad katten, jag har ju skrivit tenta också. Nån måtta får det väl lov att vara ;)
Anna och jag tog en sväng med cyklarna till stan, där jag, min vana trogen, höll på att bli överkörd. Somliga människor är inte menade att vara cyklister. Jag hamnar definitivt i den kategorin, jag orsakar praktiskt taget olyckor i samma stund som jag försöker få upp cykellåset. De gånger jag kommer ihåg att, vill säga. Hjulen rullar inte alls så smidigt när man glömmer det.
Det blev godis på Tokiga Ture, och jag funderade på om inte det fanns i Ronneby också förr i världen. Men sen slog det mig att stället i Ronneby hette Galne Gunnar, och det var nog inte ens en godisbutik. Hmm. Vi tog våra jättegodispåsar och knallade in på ett folktomt Subway och köpte middag också. Är det lördag så är det =D Och jag kan tala om att det var helt suveränt gott. Synd bara att handbollen gav sur eftersmak. 29-29. För helsicke..!
Jag, Anna och Anja spelade Plump. Jag var lite tveksam, hade gonat ner mig jämte dom i soffan med Gilbert Grape i högsta hugg, men fine, en omgång då. Jag vann, tämligen överlägset, och det var inte ens det roligaste! Det roligaste var att Anna förvandlas till bittraste kvinnan på Hospitalet och svor och svor och svor och förbannade mig med alla fula ord hon kunde. Det är nånting med dåliga förlorare som triggar igång tetgenen i mig. Ingen aning om vart den kommer ifrån... (PAPPA!)
Nu sitter jag hopkrupen på skrivbordsstolen, sådär en halvmeter högre upp än vad jag brukar. Varför? För att den för tillfället (ehe, hehe) är förvaringsplats åt påslakan, örngott, jeans, mjukisbyxor och möjligen ett antal tröjor. Jag har lite dålig pejl på vad som finns i botten, jag bara utgår ifrån att inget ömtåligt ligger där.
Snälla, säg att jag flyttade min iPod...
I guess I should stop by Mr Johnson's hardware store
his only son was my friend Joe
but he joined the army back in 1964
how could we know he would never come back
twenty years ago
Gudars, det är snö ute! Yay =)
Det blev faktiskt lite engelskaplugg i eftermiddags. Med betoning på lite, förvisso. Men vad katten, jag har ju skrivit tenta också. Nån måtta får det väl lov att vara ;)
Anna och jag tog en sväng med cyklarna till stan, där jag, min vana trogen, höll på att bli överkörd. Somliga människor är inte menade att vara cyklister. Jag hamnar definitivt i den kategorin, jag orsakar praktiskt taget olyckor i samma stund som jag försöker få upp cykellåset. De gånger jag kommer ihåg att, vill säga. Hjulen rullar inte alls så smidigt när man glömmer det.
Det blev godis på Tokiga Ture, och jag funderade på om inte det fanns i Ronneby också förr i världen. Men sen slog det mig att stället i Ronneby hette Galne Gunnar, och det var nog inte ens en godisbutik. Hmm. Vi tog våra jättegodispåsar och knallade in på ett folktomt Subway och köpte middag också. Är det lördag så är det =D Och jag kan tala om att det var helt suveränt gott. Synd bara att handbollen gav sur eftersmak. 29-29. För helsicke..!
Jag, Anna och Anja spelade Plump. Jag var lite tveksam, hade gonat ner mig jämte dom i soffan med Gilbert Grape i högsta hugg, men fine, en omgång då. Jag vann, tämligen överlägset, och det var inte ens det roligaste! Det roligaste var att Anna förvandlas till bittraste kvinnan på Hospitalet och svor och svor och svor och förbannade mig med alla fula ord hon kunde. Det är nånting med dåliga förlorare som triggar igång tetgenen i mig. Ingen aning om vart den kommer ifrån... (PAPPA!)
Nu sitter jag hopkrupen på skrivbordsstolen, sådär en halvmeter högre upp än vad jag brukar. Varför? För att den för tillfället (ehe, hehe) är förvaringsplats åt påslakan, örngott, jeans, mjukisbyxor och möjligen ett antal tröjor. Jag har lite dålig pejl på vad som finns i botten, jag bara utgår ifrån att inget ömtåligt ligger där.
Snälla, säg att jag flyttade min iPod...
I guess I should stop by Mr Johnson's hardware store
his only son was my friend Joe
but he joined the army back in 1964
how could we know he would never come back
twenty years ago
