I will save this empty space
... next to me like it's a grave
Where I lay a place for us to sleep eternally together
UschUschUsch, jag är en sån person som inte ska vara ensam. Jag städar upp bland mina tankar, men det går åt helvete, precis som när jag försöker städa upp bland alla fysiska föremål i mitt rum.
Jag funderar över allting som har varit galet, är galet och som alltid kommer vara galet, för jag hör till de där människorna som aldrig förändras.
Jag grubblar för mycket, skrattar för högt, skriver för många dåliga dikter, lyssnar på musik som uttrycker allt som jag inte kan uttrycka på egen hand, drömmer om den ende jag vill ha och som jag aldrig kan få, jag fastnar för lätt och när jag fastnar så fastnar jag så jävla hårt och jag kan aldrig släppa taget.
Jag har gått vilse i tankarna och jag är rädd att det kommer den dag då jag inte hittar tillbaka.
Men allt det där, det gjorde jag för sex år sen. För tio år sen och för fjorton år sen.
Jag är inte den som är den, vill du lära känna mig? Varsågod, stig på och jag ska berätta allt om mitt liv. Hej, jag är glad, gillar sport, älskar mina vänner, har världens underbaraste familj och är gladare än någon annan.
Av någon anledning glömmer jag alltid berätta om den mörka sidan, den där som alla har och faktiskt visar, men jag visar aldrig min, för jag alltid glad.
Det är den mörka sidan som slukar mig, till exempel såhär en mörk kväll i mitten av december, när jag sitter i mitt studentrum och inte kan skingra tankarna på egen hand.
Jag har skrivit alldeles för länge ikväll.
Nu stänger jag av musiken som uttrycker allt jag inte kan uttrycka själv, sen går jag och lägger mig och struntar i att sova för att fundera och kolla på The Notebook, för jag behöver en ursäkt för att gråta.
Det behöver man ibland.
Och imorgon kommer jag att vara glad igen.
A ghost of you
is all that I have left
it's all that I have left of you to hold
I wake in the night
to find there's no one there but me
and nothing left of what we were at all
Where I lay a place for us to sleep eternally together
UschUschUsch, jag är en sån person som inte ska vara ensam. Jag städar upp bland mina tankar, men det går åt helvete, precis som när jag försöker städa upp bland alla fysiska föremål i mitt rum.
Jag funderar över allting som har varit galet, är galet och som alltid kommer vara galet, för jag hör till de där människorna som aldrig förändras.
Jag grubblar för mycket, skrattar för högt, skriver för många dåliga dikter, lyssnar på musik som uttrycker allt som jag inte kan uttrycka på egen hand, drömmer om den ende jag vill ha och som jag aldrig kan få, jag fastnar för lätt och när jag fastnar så fastnar jag så jävla hårt och jag kan aldrig släppa taget.
Jag har gått vilse i tankarna och jag är rädd att det kommer den dag då jag inte hittar tillbaka.
Men allt det där, det gjorde jag för sex år sen. För tio år sen och för fjorton år sen.
Jag är inte den som är den, vill du lära känna mig? Varsågod, stig på och jag ska berätta allt om mitt liv. Hej, jag är glad, gillar sport, älskar mina vänner, har världens underbaraste familj och är gladare än någon annan.
Av någon anledning glömmer jag alltid berätta om den mörka sidan, den där som alla har och faktiskt visar, men jag visar aldrig min, för jag alltid glad.
Det är den mörka sidan som slukar mig, till exempel såhär en mörk kväll i mitten av december, när jag sitter i mitt studentrum och inte kan skingra tankarna på egen hand.
Jag har skrivit alldeles för länge ikväll.
Nu stänger jag av musiken som uttrycker allt jag inte kan uttrycka själv, sen går jag och lägger mig och struntar i att sova för att fundera och kolla på The Notebook, för jag behöver en ursäkt för att gråta.
Det behöver man ibland.
Och imorgon kommer jag att vara glad igen.
A ghost of you
is all that I have left
it's all that I have left of you to hold
I wake in the night
to find there's no one there but me
and nothing left of what we were at all
Kommentarer
Trackback