Nu är det dimma över mig
... och över England
Ibland hugger man i sten, för att citera låten jag lyssnar på just nu. Men jag har ett visst plan i mitt liv där jag tycks hugga i sten för jämnan, och jag har ingen aning om hur jag ska ändra på det. Så många människor verkar ha medfödda manualer, och ibland undrar jag om Gud glömde min av misstag, eller för att skadeglädje är den enda sanna glädjen?
Jag skulle vilja vara en IKEA-pryl. Nogsam beskrivning steg för steg, inget avancerat, extradelar och funktionellt.
Just nu ligger det en mörk skugga över hjärtat på mig, och det är en ren skam att ens tala om det. För det finns faktiskt folk som inte har rätt att känna så, jag är definitivt en av dom. Jag menar, hur mycket bättre kan man ha det? Den bästa familjen i världen, underbar korridorsfamilj, fantastiska vänner, suverän båtfamilj, skolan hankar sig fram, jäkligt bra gym, alldeles för mycket böcker.
Men, lik förbannat, en skugga. Och kvällar som den här känns det. Det är lördag, klockan är halv tolv och jag funderar över vad mina jag gör i alla parallelluniversum? Jag sitter i pyjamas, äckligt mätt på godis och cola, lyssnar på sentimental musik och kollar på årsgamla foton där du är med.
Vi ler ifrån ett fotografi
taget med en taskig mobilkamera
man ser inte alls våra ögon
bara två breda leenden
med all världens glädje i
Jag skrev det för ett år sen och jag skriver det igen. Jag knäcker mig själv på löpande band, och det gör det så svårt att acceptera sig själv. Men det finns saker som man aldrig lär sig. Jag skrev om dig för ett år sen också, och jag har inte tänkt på dig på länge. Men nu skriver jag om dig igen. Jag har svårt att släppa taget, ibland.
Det är bara en såndär kväll ikväll, en såndär kväll när man inte kan glädjas åt nånting.
En känsla som jag haft sen jag var barn
som jag vant mig vid att ha
livet pågår nån annanstans
kärlek besöker nån ibland
Ibland hugger man i sten, för att citera låten jag lyssnar på just nu. Men jag har ett visst plan i mitt liv där jag tycks hugga i sten för jämnan, och jag har ingen aning om hur jag ska ändra på det. Så många människor verkar ha medfödda manualer, och ibland undrar jag om Gud glömde min av misstag, eller för att skadeglädje är den enda sanna glädjen?
Jag skulle vilja vara en IKEA-pryl. Nogsam beskrivning steg för steg, inget avancerat, extradelar och funktionellt.
Just nu ligger det en mörk skugga över hjärtat på mig, och det är en ren skam att ens tala om det. För det finns faktiskt folk som inte har rätt att känna så, jag är definitivt en av dom. Jag menar, hur mycket bättre kan man ha det? Den bästa familjen i världen, underbar korridorsfamilj, fantastiska vänner, suverän båtfamilj, skolan hankar sig fram, jäkligt bra gym, alldeles för mycket böcker.
Men, lik förbannat, en skugga. Och kvällar som den här känns det. Det är lördag, klockan är halv tolv och jag funderar över vad mina jag gör i alla parallelluniversum? Jag sitter i pyjamas, äckligt mätt på godis och cola, lyssnar på sentimental musik och kollar på årsgamla foton där du är med.
Vi ler ifrån ett fotografi
taget med en taskig mobilkamera
man ser inte alls våra ögon
bara två breda leenden
med all världens glädje i
Jag skrev det för ett år sen och jag skriver det igen. Jag knäcker mig själv på löpande band, och det gör det så svårt att acceptera sig själv. Men det finns saker som man aldrig lär sig. Jag skrev om dig för ett år sen också, och jag har inte tänkt på dig på länge. Men nu skriver jag om dig igen. Jag har svårt att släppa taget, ibland.
Det är bara en såndär kväll ikväll, en såndär kväll när man inte kan glädjas åt nånting.
En känsla som jag haft sen jag var barn
som jag vant mig vid att ha
livet pågår nån annanstans
kärlek besöker nån ibland
Kommentarer
Trackback
