Jonnieponken

... I know I can't heal things with a hand shake

 

EM är över. Och Spanien är mästare, igen. Vem är förvånad? Jag sållar mig inte till den skaran. Spanien kändes inte som sig själva när turneringen drog igång, de var inte lika lysande självklara som de varit tidigare. Eller så höll de bara igen för att kunna ge världen en lektion i tiki taka-spelande igår i finalen. Men redan från första bollkontakten kändes det att jo, Spanien tar hem detta. I år också.

 

De personer som hävdar att Spanien spelar tråkigt måste lida av dumhet i allmänhet och okunskap i synnerhet. Spanien spelar på ett sätt som inga andra lag (jo, Barcelona såklart) kan. Vilket betyder att de andra lagen, som förvandlar det till handbollsmatcher, gör det till tråkiga matcher. Men våga inte klandra spanjorerna för andra länders feghet.

 

Frågan är om man ska kalla det final. Finaler brukar vara nagelbitare, nervklyvande, jämna och spännande historier. Gårdagens innehöll ingenting sådant. Det var en spansk uppvisning i utklassning. Titta och lär, barn. Så här gör man. Det här är fotboll.

 

Italien klarade av Tyskland i semin (och ja, tyskarnas insats grämer mig fortfarande), men igår var de inte ens i samma postnummerområde som Spanien. Det mesta man såg av Balotelli var efter slutsignalen, när TV filmade hans tårar.

 

Själv fick jag diskret blinka bort glädjetårarna när Casillas höjde bucklan och spanjorerna log hela vägen genom Europas TV-apparater.

 

Och nu längtar jag något enormt efter VM 2014.

 

Nämnde jag följande förresten?
Spanien är första landet sedan 1930-talet som har vunnit 3 mästerskap i rad (EM -08, VM-10, EM -12).

Spanien är det första landet som har försvarat ett EM-guld (-08, -12)

Iker Casillas är den förste spelaren i världshistorien som har vunnit 100 landskamper.
Iker Casillas har inte släppt in mål i en utslagsmatch sedan 1-3-förlusten mot Frankrike i VM 2006.

Fernando Torres är den förste spelaren i världshistorien som har gjort mål i två EM-finaler (-08, -12).

4-0 är den största målskillnaden någonsin i en final.

Finalen var första gången Spanien slagit Italien vid ordinarie matchtid i ett mästerskap.

 

Varsågoda, go ahead och älska Spanien.

Inte för att ni vill, utan för att man måste.