It's a long shot, baby, I know it's true

... but if anyone can make it I'm betting on me and you

Det är en trött Jonna Carlsson. Som rapporterar från ett regnigt (och lerigt, höhö) Leråkra. Gode tid, vad jag skulle behöva en powernap just nu. Eller en kopp kaffe. Japp, så illa är det. Jag tycks ha blivit kaffedrickare. Och Anja har lyckats med sitt ena mål. Det andra är rödvin, och det skymtar inte ens vid horisonten.

Fredagen blev tämligen hektisk! Skolavslutning i Listerby kyrka (fina barn!), hem för att packa, äta och fixa det sista. Sen stack jag in till stan för att se studenterna gå ut =) Fian, lilla lilla Fian, gick ut! Skoj =) Sen tog jag i rask följd Mårtenssons, Maxi och hem för att byta kläder. Det blev ju högsommarvärme i stan, o där gick jag i långbyxor och långärmad. Lurkigt, som en viss västeråsare skulle sagt.

När detta var avklarat tog jag Clio och packning och puttrade iväg till Kallinge, för att träffa Fidde och planera upp lägerhelgen. Knallar in på hans jobb och inleder helgen med att bli halvt skrämd från vettet av Dennis. Snorunge. Så, efter den hjärtattacksstarten pilade vi ihop nåt som liknade ett träningspass och lite fler frågor till frågesporten (som aldrig blev av ändå). Strax efter fem gav vi oss iväg, upp till Karlsnäsgården. Vi hann nätt och jämnt anlända före första ungen. Sen trillade de in som på pärlerad.

Vi körde ett träningspass, sen grillade vi och avslutade kvällen med att kolla på Sverige - England. Vilket ju var en känslomässig berg- och dalbana. Fruktansvärt sur förlust. "Kom igen, England!" Började Hugo skandera, med sådär 20 minuter kvar av matchen. Jag hotade med att han skulle få sova utomhus om han inte stängde igen, men det funkade inte vidare bra.


När vi skulle sova hade killarna energi så det hade räckt för dubbelt så många. Låg och fnissade när de påbörjade allsång; "I kissed a girl and I liked it!"

Särskilt eftersom det verkade vara det enda de kunde i hela sången.

Lördag morgon var det uppstigning kvart över åtta... Herreminje. Men alla kom faktiskt upp! Imponerande. Sen att vissa hade vart vakna i två timmar redan, o andra bara sovit två timmar, det är en annan femma... För ni ska inte tro att de var trötta resten av dan ;) Eller kvällen...

Efter frukosten blev det träning (och GNÄLL på tidig träning - de funkade inte så dags) och sedan började vi nästan bli människor. Vi åt lite lunch, sen gav vi oss ner till vattnet. Och lyfte ut 7 kanoter. Låt mig tala om en sak! Kanadensare är inte jättetunga, men dom är faan inte smidiga att bära heller... Baah. Sen paddlade vi! Och var tvungna att paddla rätt genom vassen (ojojoj, barn som körde fast och svor så det osade - underhållande!) för att komma in till "Amazonas". Väl inne i bäcken gick Fidde och Emelie ordentligt på grund. Men det var en mysig runda =) På vägen tillbaka kom ett rådjur hoppandes över bäcken framför oss! Inget dåligt hopp, kan jag tala om.


Vi lämpade av en hoper ungar och Marita vid Karlsnäs, sen paddlade jag, Amanda, Fidde, Emelie, Erika, Bex, Simon och Joel vidare till badplatsen. Där vi lyckades vattenfylla alla kanoter utom en. Vet ni hur mycket en vattenfylld kanadensare väger? Inte? Ta inte reda på att. Det blev till att bada i alla fall! Simon svor över allt i allmänhet och Fidde i synnerhet när vi hjälptes åt att tömma deras. Sedan paddlade vi tillbaks och fortsatte bada =) Fiddes och Emelies kanot var så vattenfylld att vi fick simma och dra in den xD.

Efteråt blev det en dusch, varpå vi packade in ungarna i bilarna och åkte till Ronneby. Kolla på fotboll, såklart! Kalmar-Mjällby, Kalmar-Djurgården, Mjällby-Djurgården. Satt hoptryckt som i en sardinburk, med en sadistisk unge på vadera sida, samt en sadistisk Fidde bakom. Som för övrigt spillde ketchup på mig..! Arvid, Karl, Dennis och Simon (strategiskt utplacerade i en halvmåne runt mig) satt och slog med sina smatterlappar på mig. Till slut råkade jag vända på huvudet precis när Arvid måttade ett slag. Resultat? PAPERCUT på min stackars, rödbrända näsa! Svar JA, det gjorde alldeles förbannat ont. Arvid tittade på mig två sekunder, sen började han skrocka.
"VAD?"
"HAHAHA, det är typ ett hack i din näsa!" Jaha, så den satt kvar i alla fall. Vände mig om, och så började Fidde garva.
"Du blöder ju på näsan!"

Solklart misshandelsfall.

När jag blivit misshandlad färdigt och hunnit erbjuda Jesper ett jobbyte (2 gånger!), var det dags att åka tillbaka till Karlsnäs. Vi lyckades t o m få med oss alla ungarna hem. Vi grillade egengjorda grillspett, satt inte fel! Fidde drabbades av nån slags Tony Irving-anda och pratade som honom resten av kvällen. Vilket smittade av sig på Kalle och Hugo som också satte igång. När Kalle kläckte ur sig nåt i stil med "äta grillspett på rätt sätt är inte lätt" på Tony Irvingska, då brast det totalt. Fick torka skrattårarna ur ögonen. Skrattade åt dom hela kvällen, helt vansinnigt xD




Sedan ägnade vi säkert två timmar åt att basta, springa ner och bada. Basta - bada, basta-bada. Om och om igen. Sista gången vi kom ner hade Hugo och Joel sprungit i förväg. Och attackerade med en hink sjövatten som de slängde över mig. Kallt? Vore väl en underdrift... Jag tyade knappt häva mig upp efter sista doppet (flytbrygga utan stege), mina muskler var som... Smält smör, eller nåt. När jag väl tagit mig upp satt jag och tog igen mig medan de andra for runt omkring.
"Nähe!" Sa Fidde till slut, tog ett steg mot mig. En hand på min axel, en på mitt knä och sen gjorde tyngdkraften resten. Sen fick han fasligt bråttom iväg från bryggan...

Och jag övervägde att drunkna. Det kändes liksom lättare än att kravla upp. En gång till.

Halv elva på kvällen körde vi Bollen på burken. Jättebra, eftersom man såg snudd på ingenting. Jag blev halvt uppäten av myror. Eller knott. Nånting åt på mig i alla fall! Fem i elva ropade jag fram alla och skickade in dom i annexet. Läggdags!


Och vi hann knappt mer än sluta ögonen, så gick brandlarmet igång. Och jag, min dumme fan, rusar ut med mobil i handen, men utan glasögon eller linser. Det verkade dock inte brinna nånstans. Marita  sa att vi var tvungna att gå runt och kika lite. Det överlät jag åt henne och Fidde. Barnen kunde jag i alla fall se någorlunda, så jag gick för att hålla koll på dom. Stackarna, stod där i pyjamasar och underkläder och höll på att frysa skinnet av sig. Robin och Hugo hade fått med sig ett täcke, så de stod insvepta i det och huttrade.
"Vi delar kroppsvärme!" Konstaterade Robin. Han hade sin smarta dag igår, för övrigt.

Fidde och Marita hittade ingenting, så vi skickade in alla igen. Jag kan tala om att brandlarmet hann gå igång 5 gånger till innan vi slutligen fick sova. När jag väl började komma till ro och få lite tunga ögonlock ringde min mobil. "Fidde Olsson", annonserade skärmen.
"Men för h... Hallå?" Och det kom ett svar, nånting i stil med; (tänk Tony Irving)
"Detta är Frejdriik som saeger giodnatt! MÄEN! Detta aer inte RUMBA!" Sen la han på. Och jag övervägde att pressa Marita på löneförhöjning, för hon låg i sing säng och fnissade. Vid det laget var barnen (och Fidde) dessutom höga på adrenalin, så killarna hade tävling i att komma på smickrande sångtexter om mig...

Och Fidde menade att Kalle var uppviglaren (när jag kom ner för att kartlägga var jag skulle påbörja misshandeln), men det rimmade illa, med tanke på han kluckat alldeles för nöjt fem minuter tidigare;
"Jag lär er allt jag kan!" Och för att citera Djungelboken så, nåja, det gick nog rätt fort.

Idag steg jag upp kvart i nio. Fick dessutom äran att gå runt och sparka upp de andra. Det var faktiskt ingen som slängde kuddar eller skräp på mig, men killarna skällde lite. Och tjejerna blängde. Och under fem minuter var jag lika genuint avskydd som en domare brukar vara.

Frukost, där vi satt och drog oss läääänge för att slippa ta tag i städningen. Men ungarna fixade undan sina grejer, sen tog vi hand om dammsugningen och toaletterna och allt det där roliga. De fick spela fotboll en stund, sen blev det piggelinglass och diplomutdelning och helgen var slut!



Det gick helt sanslöst fort, men kul var det! En helgs fotbollsläger med barn, ett års energiförbrukning.

Emelie, Erika, Bex och Amanda åkte med mig hem. Stackars Clion. Väskor och packning till förbannelse, sen full bil ovanpå det. Men tycker minsann att den pinnade på rätt bra ändå, pärlan =)


Nu är jag alltså hemma igen. Med kräftrött nylle, papercuttad näsa och inte mindre än FYRA blåmärken på ena armen. Försöker komma på vem som har misshandlat mig i helgen. Just nu lutar misstankarna åt kanoten och bryggan.

Jag brukar få ungefär ett blåmärke/år, så det här är lite fascinerande.

I wanna be on the cover of
Forbes magazine
smiling next to Operah and the queen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0